Som en tonårsflicka
Det finns vissa män som kan få mina ben att skaka som en nervös liten kalv på sitt första grönbete.
En av dom är Albin Gromer. Hans skånska röst i en blandning av soul och elektroniska inslag får hjärtat att skjuda.
Att han dessutom ser otroligt snäll och stilig ut är inte fyskam det heller.
Han är helt enkelt en av alla som jag skulle kunna se som far till mina barn.
Vi skulle kunna bosätta oss i en mysig etagevåning alt. sekelskiftsvåning på Söder eller i Gamla Stan i Sthlm, så han har närmare till musiken. Jag kan starta mitt kafé och våra barn får växa upp mitt i musik och bak.
Jag kan ju även föreställa mig att barnen skulle se otroligt bra ut i äldre ålder.
Jag blir så ledsen. Jag tänker på hur jag ...
Jag blir så ledsen. Jag tänker på hur jag behandlas. Som ett andrahandsval alt. En leksak. Varför får inte jag uppleva kärlek någon gång? När blir det min tur? När får jag vara den som blir vald?
Söndag
= dagen då Oskar kommer hem till Sundsvall. Så himla fint!
Det är även dagen jag ska ta tag i att städa mitt rum, träna lill-magen och små-armarna. Jag ska inte gå ut och gå idag heller. Jag har förstått att jag inte måste gå ut och kuta varje dag för att gå ner i vikt. Kalorier in/kalorier ut. Det är allt det handlar om. Om du håller dig på ett underskott av kalorier varje dag går du ner i vikt, oavsett om du tränar eller inte.
Igår var en jäkligt fin kväll! Jennifer kom och hämtade mig. Vi åkte ner till hamnen och smidde planer, pratade om livet och allt djupt och sen åkte vi till stan och satte oss och lyssnade på all house som pulserade på torget. Jag fick mig även en skymt och en öronorgasm av självaste Fredde Le Grand, så jag är glad och nöjd med beslutet om att inte bojkotta totalt.
Jag har inte så mycket mer att skriva idag, hoppas ni har överseende.
Nu ska jag göra lite nytta här hemma.
Världens bästa Jennifer
Mmm!
Gammalt är gott
Jag har fått i mig middag, en kopp kaffe och en efter-maten-cigg.
Jag ligger på sängen just nu.
Jag funderar. Funderar på hur snabbt alla känslor kan förändras, hur snabbt dom kan uppstå och hur snabbt dom kan försvinna. Det är läskigt. Ena studen vill Saknad äta upp dig innifrån, andra studen har Förakt tagit platsen.
Jag är i de flesta fall en stabil person. Jag ve thur jag beter mig och jag vet till stor del vem jag är. Jag är hon som är snäll, som man kan luta sig emot. Jag är hon som säger att allt kommer att ordna sig, hon som fixar allt, hon som man kan lita på.
Det känns fint att vara den tjejen. Men samtidigt vill jag inte vara förutsägbar. Det är en hemsk känsla. När folk gång på gång kan säga ''JAG VISSTE ATT DU SKULLE SÄGA SÅ!'' osv. Men jag tar det. För jag är snäll. Jag är en klippa.
Jag har mina negativa sidor. Jag har ett otroligt kontrollbehov när det kommer till vissa saker, jag blir arg när jag inte får som jag vill och jag blir ibland väldigt irriterad på saker som egentligen inte är relevant.
Det sämsta med mig är mitt dåliga självförtroende. Min självbild.
Jag ska jobba mer med det. Återkommer med resultat!
Nu ska jag fylla på kaffekoppen, ta en till cigg och slå mig ner i soffan om ett tag. Något bra måste det väl ändå vara på tv på en lördagkväll? för oss som inte är på Air Festival, liksom?
Every teardrop is a waterfall
-
Fantastiska kvinna.
Har tittat på True Blood nu, fått i mig en smörgås och en kopp kaffe.
Nu väntar Never Let Me Go. Sen siesta.
Otroligt lugn dag.
Jag är trött, helt slut. Bara allmänt seg. Jag tror det kan bero på att jag inte fått sova ut någon dag på kanske två veckor, eftersom att jag har haft saker jag ska göra hela tiden. Som t.ex. morgonpromenaderna.
Idag ska jag inte göra något alls. Inte ens städa mitt rum, som annars brukar vara standard på lördagsförmiddagarna. Jag orkar helt enkelt inte, och då ser jag ingen mening. Jag tycker att det är skönt och roligt att städa, och när det inte är det, då tänker jag inte göra det. Jag ska ligga här i min säng och titta på film, sova, äta mat, dricka citronvatten, kaffe. Röka, ta det lugnt och bara ha en normal lördag (minus en utgång).
Jag längtar tills jag får bjuda tjejerna på mat. Jag har tusen idéer som jag vill göra. Vi får se vilka jag väljer ut. Det kommer bli kalas!
God morgon, iallafall. Såhär har jag legat...
God morgon, iallafall. Såhär har jag legat hela morgonen. Putat med läpparna, posat upp i kameran för att kunna leverera den perfekta bilden till er. Såhär nära perfektion kom jag. Klaga inte. Mamma kokar kaffe. Jag har redan druckit en kopp idag, jag ska inte ljuga för er. Men jag behöver mycket kaffe. Kaffe är bäst för mig. Jag ska sen påbörja min filmdag. Skönt. Bara ligga inne. Även om jag vet att jag förmodligen borde åka ut till saltvatten och sol och på så sätt få lite färg på kroppen som är allt annat än brun. Men nej, hemma ska jag vara idag. Så är det med det. Över och ut
God morgon! Jag har äntligen fixat med mo...
God morgon! Jag har äntligen fixat med mobilbloggen. Det är iofs inte alls svårt, men jag har helt enkelt varit för lat. Jag vaknade med en förbannad träningsvärk i mina vader, och då bestämde jag mig för att spendera dagen inne. Bara ta det lugnt. Jag har två filmer och true blood att titta på. Ikväll ska jag äta lasange. Jävligt gott. Ha det så fint idag.
8 kg till målet
(Som en parentes tänkte jag bara skriva att jag har ungefär 8 kg kvar tills jag nått min målvikt. Om man tänker tillbaka tills jag började med detta, känns det otroligt. Jag förstår fortfarande inte att jag lyckats med detta. Jag har försökt oräknerligt många gånger, men jag antar att man kommer till punkten då man känner att det helt enkelt får vara nog. Man trivs inte med något, man vill bara spy på personen som tittar tillbaka med ledsna ögon i spegeln. Så kände jag, varje dag. Nu gör jag det sällan. Väldigt sällan, och känslan som det medför är ovärderlig.)
Nu till dagen i helhet.
Min planering jag gjorde igår fallerade totalt. Jag var inte ute och sprang imorse, jag var för trött och seg så jag antog att min kropp behövde få sömnen, så jag stängde av larmet när mobilen ringde och somnade om. Det var välbehövligt, kan jag tala om för er.
Mamma tog istället med mig ut på Birsta, så där spenderade vi ungefär hela dagen. Drack kaffe och åt ost-&skinkfralla på Waynes (mamma åt ciabatta, jag smakade även en tugga. Kors i taket) och jag hittade en lilastickad tröja på Erikshjälpen. Den var väldigt fin, och väl spenderade 69 kr. Den kommer vara väldigt mysig i Dublin.
Sen jobbade jag. Det gick piss. Jag orkar verkligen inte vissa dagar, även om sällskapet är det bästa man kan önska sig. Rebecka var även urgullig idag. Hon gav mig ett par pilotglasögon. Som är väldigt fina. Ja, hon är fin den flickan.
Det var även zapp. Vilket betydde att Amanda fick ta Atisbeställning på Biteline. Jag åt som vanligt cesarsallad med grovt bröd till. Tzatsiki också. Jag älskar tzatsiki. Eller, jag älskar vitlök. Allt med vitlök slukar jag som en varg. Det kanske är därför jag inte har någon pojkvän? Jag går runt och luktar vitlök - håller alla på avstånd, liksom?!
Vem vet? Inte jag.
Nu tänkte jag ta en långdusch. Raka, peela, skrubba, smörja, noppa, inpacka, balsamera. Allt ska bort och allt ska bli lent. Det var för länge sen.
Mina vader är dessutom (enligt mig) otroligt uppsvullna. Det har nog med att jag samlat på mig vatten, tränat, varit sittastillande en längre tid och sen inte minst värmen. Det är sjukt hur sånt kan påverka kroppen, egentligen.
Nej, nu ska jag duscha. Sen krypa ner och titta på nya True Blood.
God natt, mina vänner
Över och ut
Preparation is the building blocks of fun
Mitt dagsschema inför morgondagen ser ut som följande:
08.30 - Vakna
09.00 - Gå ut och springa
09.50 - Äta frukost
- Duscha
- Städa av lite här hemma
- Jobba
- Sova
Trevlig fredag, va?
Jag är otroligt, riktigt jävla trött. Så jag ska läga igenom alla mina bakbloggar och somna mätt.
Godnatt.
En dag av lättnad
Jag är ju (som ni kanske har märkt) en Hitler mot mig själv när det gäller min vikt osv.
Idag var jag på UM. Jag var inte med barn (KUNG SAK NR.1), jag passade på att räkna ut mitt BMI när jag ändå var där. Det låt på 25. Vilket är normalvikt?! Jag fick väga mig och jag väger exakt 74.75 kg.
Jag säger väl 75 så har jag lite över, hehe.
Det har iallafall gjort mig dag. Hitleremma i huvudet backade och nu fattar jag att jag inte måste ha gått upp 10 kg bara för att jag är lite uppsvälld.
Nu ska jag och mamma dricka kaffe, sen ska vi vila och sen ska jag laga födelsedagsmiddag till henne.
Det blir potatismosövertäckt kycklinggratäng med en grym sallad.
Jag är så lycklig just nu.
Jag mår så otroligt bra.
En kväll på Fläsian en ljuv julikväll
Hade en förjävla mysig kväll igår.
Carro var i Sundsvall med sin mamma och lillasyster. Vi var på stan, lagade middag och åkte sen ut till Fläsian och badade i havet. Det var skönt. Vi satt där och pratade, drack kaffe och bara myste tills solen gick ner. Då åkte vi hem, åt kvällsfika (JAG ÅT EN MACKA! kors-i-takhelvetet) och drack te. Sen somnade vi som klubbade sälar (varför i helvete säger man så? det är ju HEMSKT).
Idag fyller min älskade mamma år. Så jag gick upp sju, fixade fika på sängen, dukade fram frukost och sen gick vi in och sjöng för henne. Hon fick en kokbok och choklad av mig, Årechoklad av herrskapet och hon verkade väldigt nöjd.
Nu har jag precis kommit in från en joggingtur. Det ska jag berätta för er, det var en hemsk tur. Inte ett moln, inte en endaste liten vindpust, ingenting. Jag sprang, svettades, ville gråta, sprang mer, pustade, frustade. Det var nästan så att jag inte ville gå in på OK och köpa cigg, men man måste ju. Måste ha sett förfärlig ut redan då, med tanke på hur jag ser ut nu. Svetten rinner. Ansiktet är rött som en spädgris och jag luktar nog inte speciellt gott.
Nej, en dusch på det här, sen är man som en ny människa.
15.15 har jag tid på UM, så jag ska gå ner på stan då. Jag hoppas på att jag är barnlös. Det skulle vara lite jobbigt annars, men håll tummarna.
Hoppas ni får en sjukt fin dag! det ska jag ha.
Mamma också, för idag ska jag ta hand om henne som en riktig drottning!
Konstiga drömmar
Jag drömde två saker inatt. Jag måste skriva om dom, annars glömmer jag.
Första drömmen var sjuk. Jag var vid ett hus, det var mörkt. Helt plötsligt var det en man som stod framför mig, drar upp en pistol och skjuter mig, två gånger. Jag ser då hela scenen med andra ögon och då ser jag hur pappa springer fram till mig. Han gråter och sen skjuter han den där mannen. Jag överlevde dock, jag vaknade liksom till liv.
Då var jag helt plötsligt på en bänk, någonstans. Med Elis?! helt plötsligt kysser han mig (?!?!?!?!?!?!) men det avbryts lika snabbt eftersom hans flickvän kom. Han säger förlåt, hon tittar på mig, jag kan knappt hålla mig för skratt när hon säger till mig på skarpen att jag ska säga förlåt. Men jag säger förlåt. Då var det tydligen helt okej igen.
Andra drömmen inkluderar allt som rör Dublin. Vi satt på en soffa. Jag kände mig jätteutanför. Alla satt på soffan, jag fick sitta på golvet. Då börjar alla säga att jag är ful, och att Amanda är jättesnygg. Jag blir jätteledsen och går därifrån. Oskar tittar lite ledsamt på mig, men sen är det inget mer med det.
HUR SJUKA?!
Sträck ut din haaaaaaaaand!
Jag har haft en fruktansvärt bra/dålig dag.
Förmiddagen spenderade jag med lite Millan och mycket Amanda. Vi satt på Waynes ett par timmar, sen vandrade vi lite på stan. Jag fick med mig en tubkjol (äntligen, rea på Indiska!) och ett par solglasögon hem. Glasögonen, även dom från Indiska. Sen köpte jag en ny hatt. En svart. En sån jag alltid velat ha. I tjockt tyg och inte så spetsig utan lite mer rund, med en uppvikt kant. Den bara låg i provhytten när jag skulle testa kläder. Den skrek efter mig, så jag tog den. Betalade för den, och har haft den på mig sen dess.
Vi hade besök idag. Min moster och morbror och mammas kusin och hennes man var här och firade mamma i förskott. Hon fyller år på torsdag, så dom tröck i sig bullar, kakor och en (vad jag hörde) gudomligt god tårta.
Jag drack en kopp kaffe. En kopp te. Sen gick jag till jobbet och avnjöt lasange och sallad med ramlösa istället. Mycket bättre. Jag älskar fan mat. Mat är så mycket bättre än godis, chips, dricka och allt tillsammans. Om det är något riktigt gott. Mammas kycklinglasange är nog något av det godaste som finns. Om jag fick möjligheten och inte riskerade min hälsa med gallan och all den mentala stress det skulle medföra (HAH!) skulle jag nog kunna äta upp en hel form av den själv.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag är otroligt trött och jag har känt att sockret varit lågt hela eftermiddagen, vilket har gjort mig seg, trött och irriterad. Jag åt dock två äpplen på jobbet, svepte en Loka coconut så kändes det bättre.
Jag är sugen på kvällsmys. Men jag har ingen att mysa med.
Förslag?
Tryck här. Fin låt coming up.
Öfver & out
God morgon
Mitt blogg-mode har stått på sparlåga sedan mitt senaste inlägg.
Jag har känt mig deppig, arg, ledsen, rädd osv.
Nu börjar det kännas bättre.
Jag förstod inte när jag började med det här hur emotionellt påfrestande det skulle bli. Men det blev det. Kroppen tog stryk i början, och nu får psyket ta smällar då och då.
Det är konstigt. Ju närmare man kommer målet, ju gladare borde man ju bli.
För mig är det tvärtom. Jag blir paranoid, rädd och störd när det gäller mat.
Äter jag mer än jag vanligvis brukar tänker jag automatiskt ''Jaha, nu är jag tjock igen.'' osv.
Det håller jag dock på att träna bort.
Varför skulle jag (som dessutom tränar ganska så regelbundet och endast äter nyttigt) gå upp i vikt av en extra portion bulgur och sallad, när en normal människa inte går upp i vikt av en pizza? Logik, Emma. Logik.
Nej, nog pratat om deppande!
Idag är en spännande dag.
Halv 12 ska jag träffa min favorit-Amanda på stan. Vi ska äta lunch och beställa..... DUBLINBILJETTER!
Det är på riktigt nu, och det ska bli så jäkla roligt.
Ikväll ska jag jobba.
Imorgon kommer Carro = underbart. Hon tar dessutom med sig sin mamma och lillasyster. Så dom ska sova här. Hur fint som helst!
Nej, nu ska jag röka och göra mig anständig. Ha en fin dag.
Jag och snyggingen själv (inte cpt i bakgrunden, alltså)
Jag behöver er nu
Jag behöver höra att jag är duktig.
Att man ser skillnad.
Att jag är stark.
Att jag är vacker.
Att jag duger.
Jag vet att man inte ska förlita sig på vad andra tycker och tänker om en själv. Att det enda som betyder något är vad man själv tycker. Men när man inte tycker bra om sig själv då? Vissa stunder? Vad ska man förlita sig på då?
Ikväll har jag en dipp. Jag är rädd för att spåra ut. Gå för långt. För att inte kunna sluta med det här.
Grova tekakor
Jag bestämde mig då för att göra tekakor idag.
Jag har alltid varit förtjust i grovt bröd, inte bara sen jag blev mer medveten om hälsa, kost, träning osv.
Mamma skulle baka mitt standardbröd idag (brödet jag äter, exlusivt) men jag kände att det kliade i mina fingrar. Jag tittade lite i hennes kokbok och såg recept på tekakor, vilket är något jag inte har ätit på hur länge som helst.
Receptet är busenkelt, men jag valde att göra om det lite, till just grova tekakor.
Jag använde mig att tre sorters mjöl. Vetemjöl, rågsikt och vetekli, och dom blev riktigt goda!
Testa.
Receptet räcker till ca. 10 normalstora kakor.
Jag ändrade receptet. På detta sättet undvek jag sirap och för mycket vetemjöl.
Gör istället såhär:
50 g margarin
5 dl lättmjölk
50 g jäst (en påse torrjäst)
1 tsk salt
1-2 msk honung
7 dl vetemjöl
2 dl rågsikt
1 dl vetekli
Gör såhär:
* Smält smöret i en kastrull. När det är smält tillsätter du mjölken och låter det sjuda.
Det ska vara fingervarmt.
* Blanda 1 dl vetemjöl med torrjäst i en liten skål på sidan om.
* Blanda vetekli, rågsikt och resterande mjöl i en skål.
* Ta fram en rejäl skål som du kan blanda allting i och häll i det flytande först. Det är viktigt, eftersom att allt mjöl kanske inte kommer till anvädning. På detta sätt kan du själv reglera och se när degen blivit fast nog.
* Börja blanda ner mjölet tills du har en lagom fast deg.
* Mjöla händerna och klicka ut degen på plåten, 6 på en plåt är lagom.
* Låt jäsa i ca. 1 timme. (Glöm ej att picka bullarna med en gaffel!)
* Grädda i mellersta delen av ugnen i ungefär 5 minuter på 225 grader.
* Ta ut och låt svalna, eller gör en kopp te och ät.
Prova. Så jäkla goda!
Nu ska jag fan försöka!
På senaste tiden har jag kommit in mer och mer på bak-& matlagning.
Jag har alltid älskat att laga mat, eftersom att pappa under hela min uppväxt har, antingen varit kock, eller bara lagat mycket mat. Jag har alltid fått vara med i köket och hjälptt till.
Jag har nu gjort en helt ny kategori. Mat & dryck, såklart.
Där kommer jag (förhoppningsvis) dela med mig av mina favoritrecept, mina egna recept och massa andra goda saker. Mamma har kokboken FULL, så problem med att hitta recept finns det garanterat inte.
Alla recept kommer, som ni kanske redan förstått, vara anpassade åt det lite mer sunda hållet. Jag använder aldrig socker i mat, jag använder fettsnåla produkter och inga onödiga tillsatser, vilket enligt mig är det bästa någonsin.
Idag regnar det, så idag blir det till att stå i köket hela dagen.
Jag ska först baka grova tekakor som är superlätta att göra.
Till middag idag blir det ratatouille med grytbitar och bulgur med en stor grönsallad.
Alla recept kommer som sagt att komma upp i Mat & dryck-kategorin.
Hoppas ni gillar det, och inspireras såklart!
Det är Emma-dagen idag!
För övrigt, bortsett från terror och dödshetta har jag haft en mysig dag på stan med mamma. Det är min namnsdag idag, vilket är något vi alltid, av någon konstig anledning har firat. Bara med något litet. Tårta eller så.
Nu äter jag inte tårta, så jag fick välja något på stan idag som mamma köpte till mig!
Den blåa tröjan hittade jag på stan i förrgår och blev kär direkt.
159.50 kr kostade den och är från Vero Moda.
Vi träffade även mammas moster på stan. Hon ville också gratta mig, så då fick jag välja ett ställe att fika på, och då gick vi på Waynes. Jag drack som vanligt kaffe och åt en salami/brieostmacka. Världens bästa. Utan tvekan.
Jag förklarade Sundsvalls kaféliv för mamma och Karin när vi satt och fikade.
Waynes har godast fika (dvs mackor, kaffe osv), Barista har snobbigast och störst utbud av hippa bakverk och Coffee House har stans godaste sallader.
Nu fick ni också en guide!
Bilden på mig är för att jag har namnsdag. Visst är jag söt?
Nu väntar jag på att 6:e säsongen av SATC ska laddas ner så jag kan lägga mig och titta på det.
Det är min namnsdag och jag ska inte göra någonting idag. Jag ska unna mig en dag utan svett, utan joggingskor och utan träningskläder. Det är jag värd!
Hoppas eran dag har varit fin också. Trots världens mest skumma väder.
Fred uuuuuuuuuuuuuut (och in)!
Snabbt om Norge
Jag måste iväg strax, men tänkte ändå skriva några rader om terrorn i Norge.
Det är hemskt. Det är fruktansvärt. Det är fel.
Men jag blir arg. Sånt här händer varje dag överallt. Får det någon uppmärksamhet? Nej.
Bara för att det blir ett grannland blir det på något sätt mer värt att bry sig om, och det är rubbat enligt mig.
Skärpning, ska ni visa medlidande - gör det hela tiden och inte bara när det händer något så pass nära.
(Menar inte att ni inte ska bry er, om det låter så. Jag bryr mig också. Men visa att ni bryr er om alla människor också, i så fall.)
Nu ska jag ner på stan i denna kvava tropiska värme. Dör jag får ni sörja.
Risken finns.
God dag!
Jag saknar mina fina flickor
Vad säger ni tjejer? när mamma åker, ska vi ta någon form av knytismiddag (för fattig för att bjuda på allt) + vin + utgång hos mig någon dag? Jag tycker det skulle vara otroligt trevligt.
(Saknar även dig Carro, men det vet du ju!)
Fredag
Jag började dagen med en liten runda, alltid lika skönt om ni frågar mig. Man känner att man gjort något, liksom. Ni förstår? Så bra.
Mamma kom hem runt tolv, då tog jag CV, personligt brev och betyg och vandrade ner till stan till Taco Bar. Sa hej till Andrea och lämnade in det. Jag hoppas på det här nu. Jag behöver jobbet. Mer än alla andra ligister som förmodligen söker jobb där. Jag är en hard-worker, no doubt. Den bästa dom kan anställa *självförtroendeboost*.
Jag gick sen en sväng på stan, provade lite kläder.
Då slog det mig. När jag stod där i provhytten på Cubus med ett par jeans, storlek 38, som var aningen tight att, vad i helvete? Hur kan jag bli depp över att dom är lite tight?
Jag kunde knappt få på mig ett par 44or för 5 månader sen. Sluta deppa, ditt offer! var nöjd istället.
Lättare sagt än gjort. Jag har en konstig kropp. Tröjor i M och 38 - inga problem. Vissa jeans - inga problem. Det är bara när man provar något, som är i den storleken man brukar ha, som inte passar lika bra som man blir nojig. ''Har jag gått upp i vikt? varför kan jag inte ha det här?! varför gååår det inte?!'' När jag fått perspektiv på situationen, analyserat min kropp med microskop, tittat alla olika vinklar och försäkrat mig om att ''Nej, jag ser nog ut som igår...'' kommer jag ju på det: modellerna ser olika ut på alla olika affärer.
Hjärnspökena backar lite, men finns fortfarande kvar.
Det är sjukt egentligen. Jag borde vara överlycklig över att 40or sitter som en smäck, att dom i vissa affärer kanske t.o.m. sitter lite löst. Men nej, mycket vill ha mer som den äldre generationen använder så fint.
Emma, låt allt ta tid. Fortsätt som du gör eller sluta och var nöjd.
Jag vill vara nöjd med mig själv. Jag är nog det oftast. Jag kommer aldrig få en Kate Moss-kropp, hur mycket jag än skulle vilja ibland. Kurvor med höfter och ben kommer jag alltid ha. Förmodligen alltid lite mage, men jag får väl ta det. Jag får klä mig så snyggt jag kan. Bara man hittar stilen så är allt lugnt. Inse att jag är mindre än jag tror, för jag ser mig själv som 100-kgsvalen varje gång jag tittar mig själv i spegeln. Men jag är inte det längre, det är bara svårt att fatta.
Nog om vikten för idag.
Jag handlade innan jag åkte hem. Oliver, fetaost och avocado. Ikväll blir det kycklingsallad. Förmodligen med bulgur. Så jäkla gott.
Sen ska jag bara ligga i sängen. Badkaret. På soffan. Vart som helst.
Det är fredag och jag är ledig. Jag ska njuta.
Jag saknar kärlek
What am I supposed to do when the best part of me was always you?
And what am I supposed to say when I'm all choked up that you're ok?
I'm falling to pieces
Dessa ord kan förklara mitt senaste år. Känslan av att känna sig övergiven, ensam, lämnad, krossad.
Hur många gånger har jag inte suttit med gråten i halsen och tittat på bilder, läst konversationer och sms och funderat över hur otroligt olika man bearbetar saker?
Tobias kom över allting så fort. Jag kände mig sviken. Jag kände mig som ingenting värt, som om jag bara vara en mellanlandning i hans sökande efter kärlek och trygghet. Han var min kärlek och trygghet. Rakt igenom. Jag var så kär att jag blev rädd, jag kunde inte fortsätta vara mig själv av rädsla för att bli ratad för just det, för att jag var mig själv.
Smärtan jag kände, sekunderna efter att vi lagt på telefonen den där natten är bland det värsta jag varit med om. Ensamheten kändes större än allt, kroppen blev allt mindre i min stora säng men tårarna vägrade komma. Jag låg bara och stirrade. Stirrade rakt upp i mitt vita tak. Jag minns att kroppen började krampa och hjärtat kämpade för att bibehålla en regelbunden rytm, utan resultat. Det slog oregelbundet. Så fruktansvärt oregelbundet.
Jag förstod inte riktigt att det hade hänt. Det var som en dröm jag skulle gjort allt för att få vakna upp ur. Men det var ingen dröm. Det var så på riktigt det kunde bli, och dagen efter slog det mig.
Jag ville inte se det, kännas vid det, tänka på det, men det var ändå allt jag såg, kände och tänkte på. Han var allt jag tänkte på, i över ett år.
Det tog en vecka innan vi pratade efter att han hade gjort slut. Jag skrev på msn, och jag var så nervös över hur det skulle bli. Med allt. Skulle vi kunna vara vänner? skulle allt bli fel? skulle det kännas som tusen knivar, rakt in i mitt redan krossade hjärta?
Det gick bra. Trodde jag. ''Det känns bra att ha honom kvar i mitt liv'' sa jag några gånger till nära vänner. Nu i efterhand inser jag hur otroligt idiotiskt det egentligen var. Det resulterade i att vi (läs jag) inte kunde gå vidare.
Vi träffades i mars, efter att vi hade gjort slut. Jag minns hur mitt hjärta krampade när jag såg honom. I mina ögon var han ju fortfarande drömmen, killen med stort K, kärleken med ett ännu större K.
Vi hade sex. Det var första gången för mig. Någonsin.
Det kändes som knivar i hjärtat blandat med någon form av tillfredställelse, tillfredställelse över att jag fortfarande dög till.
Han åkte lika snabbt som han kom, och det krossade mitt hjärta på nytt. Något som betytt så mycket för mig, betydde inte alls lika mycket för honom. Men jag låtsades som ingenting. ''Det är ju bara sex! Det är ingen fara. Jag mår asbra'' fick mina vänner höra. Det jag tänkte var ''Aj, smärta. Dra dig ur detta. Du kommer inte klara dig ur detta med ditt redan splittrade hjärta i behåll! stick, nu''.
Jag lyssnade inte.
Vi fortsatte träffas när jag var i Sthlm. Vi fortsatte ha sex, och höll kontakten. Varje dag. Läget var då mer stabilt, jag kunde kontrollera mig, mina ord, mina känslor, mina organ och min hjärna. Jag tillät mig själv att glömma, släppa taget, lite mer för varje dag.
Då skaffar han en ny.
Hjärtat brister, tårarna kommer. Organen (som jag trott jag haft så bra koll på) sviker. Jag spyr. Känslan av ensamhet blir mer påtaglig än den någonsin varit och jag känner mig mindre än någonsin. Han går vidare, och där står jag. Med så mycket kärlek, ömhet och trygghet att ge denna man, men han väljer inte mig. Han väljer henne. Jag hatade verkligen henne. Jag hatade henne för allt hon hade, som jag inte hade. Där inräknat Tobias, såklart.
Det tog slut mellan dom. Vi började skriva mer och mer igen. Oskyldigt (men ändå otroligt skyldigt) flörtande. Till och från. Hela tiden. Det gav ju såklart mig hopp. Så otroligt dumt, nu i efterhand. Varför utsatte jag mig själv för det? varje dag? ''Nej, det är luuugnt! vi är bara kompisar som har sex, vi är attraherad av varandra, ingen fara.'' sa jag. Jag tänkte ''Fan, fan, fan, fan, fan. Jag klarar inte detta.''
Någonstans, för några månader sen insåg jag att jag inte kunde fortsätta. Jag var tvungen att släppa taget om denna man, en gång för alla. Denna man som fått mig att må bättre än allt, men samtidigt fått mig att må så otroligt pissdåligt vissa tillfällen att jag bara velat lägga mig ner och dö.
Kontakten avtog. Mer och mer.
Jag började få självförtroende, och insåg att det faktiskt fanns andra killar. Killar som kanske skulle kunna passa mig bättre, passa den nya Emma bättre.
Tobias fanns fortfarande kvar i tankarna, för han var det enda jag hade att jämnföra med när det kom till kärleken. ''Hur kändes det då? så borde det ju kännas nu.'' tänkte jag ofta.
Jag gör inte det längre. Jag vet att ingenting någonsin kommer kännas som den där första kärleken. Den är speciell, och den kommer alltid finnas kvar.
Jag har dock valt att linda in den i silkespapper, stoppa den i en marinblå ask, knyta ett vitt snöre runt den och stoppa den djupt in i mig.
Den finns kvar där, men inte tillräckligt lättillgängligt för att jag ska kunna ta fram den när jag vill.
Det är säkrast för mig själv. För mitt välbefinnande och inte minst - för mitt hjärta.
Jag saknar kärlek, kärlek som känns
And what am I supposed to say when I'm all choked up that you're ok?
I'm falling to pieces
Dessa ord kan förklara mitt senaste år. Känslan av att känna sig övergiven, ensam, lämnad, krossad.
Hur många gånger har jag inte suttit med gråten i halsen och tittat på bilder, läst konversationer och sms och funderat över hur otroligt olika man bearbetar saker?
Tobias kom över allting så fort. Jag kände mig sviken. Jag kände mig som ingenting värt, som om jag bara vara en mellanlandning i hans sökande efter kärlek och trygghet. Han var min kärlek och trygghet. Rakt igenom. Jag var så kär att jag blev rädd, jag kunde inte fortsätta vara mig själv av rädsla för att bli ratad för just det, för att jag var mig själv.
Smärtan jag kände, sekunderna efter att vi lagt på telefonen den där natten är bland det värsta jag varit med om. Ensamheten kändes större än allt, kroppen blev allt mindre i min stora säng men tårarna vägrade komma. Jag låg bara och stirrade. Stirrade rakt upp i mitt vita tak. Jag minns att kroppen började krampa och hjärtat kämpade för att bibehålla en regelbunden rytm, utan resultat. Det slog oregelbundet. Så fruktansvärt oregelbundet.
Jag förstod inte riktigt att det hade hänt. Det var som en dröm jag skulle gjort allt för att få vakna upp ur. Men det var ingen dröm. Det var så på riktigt det kunde bli, och dagen efter slog det mig.
Jag ville inte se det, kännas vid det, tänka på det, men det var ändå allt jag såg, kände och tänkte på. Han var allt jag tänkte på, i över ett år.
Det tog en vecka innan vi pratade efter att han hade gjort slut. Jag skrev på msn, och jag var så nervös över hur det skulle bli. Med allt. Skulle vi kunna vara vänner? skulle allt bli fel? skulle det kännas som tusen knivar, rakt in i mitt redan krossade hjärta?
Det gick bra. Trodde jag. ''Det känns bra att ha honom kvar i mitt liv'' sa jag några gånger till nära vänner. Nu i efterhand inser jag hur otroligt idiotiskt det egentligen var. Det resulterade i att vi (läs jag) inte kunde gå vidare.
Vi träffades i mars, efter att vi hade gjort slut. Jag minns hur mitt hjärta krampade när jag såg honom. I mina ögon var han ju fortfarande drömmen, killen med stort K, kärleken med ett ännu större K.
Vi hade sex. Det var första gången för mig. Någonsin.
Det kändes som knivar i hjärtat blandat med någon form av tillfredställelse, tillfredställelse över att jag fortfarande dög till.
Han åkte lika snabbt som han kom, och det krossade mitt hjärta på nytt. Något som betytt så mycket för mig, betydde inte alls lika mycket för honom. Men jag låtsades som ingenting. ''Det är ju bara sex! Det är ingen fara. Jag mår asbra'' fick mina vänner höra. Det jag tänkte var ''Aj, smärta. Dra dig ur detta. Du kommer inte klara dig ur detta med ditt redan splittrade hjärta i behåll! stick, nu''.
Jag lyssnade inte.
Vi fortsatte träffas när jag var i Sthlm. Vi fortsatte ha sex, och höll kontakten. Varje dag. Läget var då mer stabilt, jag kunde kontrollera mig, mina ord, mina känslor, mina organ och min hjärna. Jag tillät mig själv att glömma, släppa taget, lite mer för varje dag.
Då skaffar han en ny.
Hjärtat brister, tårarna kommer. Organen (som jag trott jag haft så bra koll på) sviker. Jag spyr. Känslan av ensamhet blir mer påtaglig än den någonsin varit och jag känner mig mindre än någonsin. Han går vidare, och där står jag. Med så mycket kärlek, ömhet och trygghet att ge denna man, men han väljer inte mig. Han väljer henne. Jag hatade verkligen henne. Jag hatade henne för allt hon hade, som jag inte hade. Där inräknat Tobias, såklart.
Det tog slut mellan dom. Vi började skriva mer och mer igen. Oskyldigt (men ändå otroligt skyldigt) flörtande. Till och från. Hela tiden. Det gav ju såklart mig hopp. Så otroligt dumt, nu i efterhand. Varför utsatte jag mig själv för det? varje dag? ''Nej, det är luuugnt! vi är bara kompisar som har sex, vi är attraherad av varandra, ingen fara.'' sa jag. Jag tänkte ''Fan, fan, fan, fan, fan. Jag klarar inte detta.''
Någonstans, för några månader sen insåg jag att jag inte kunde fortsätta. Jag var tvungen att släppa taget om denna man, en gång för alla. Denna man som fått mig att må bättre än allt, men samtidigt fått mig att må så otroligt pissdåligt vissa tillfällen att jag bara velat lägga mig ner och dö.
Kontakten avtog. Mer och mer.
Jag började få självförtroende, och insåg att det faktiskt fanns andra killar. Killar som kanske skulle kunna passa mig bättre, passa den nya Emma bättre.
Tobias fanns fortfarande kvar i tankarna, för han var det enda jag hade att jämnföra med när det kom till kärleken. ''Hur kändes det då? så borde det ju kännas nu.'' tänkte jag ofta.
Jag gör inte det längre. Jag vet att ingenting någonsin kommer kännas som den där första kärleken. Den är speciell, och den kommer alltid finnas kvar.
Jag har dock valt att linda in den i silkespapper, stoppa den i en marinblå ask, knyta ett vitt snöre runt den och stoppa den djupt in i mig.
Den finns kvar där, men inte tillräckligt lättillgängligt för att jag ska kunna ta fram den när jag vill.
Det är säkrast för mig själv. För mitt välbefinnande och inte minst - för mitt hjärta.
Jag saknar kärlek, kärlek som känns
Magen full med stenjävlar?!
Vad jag har fått höra sen barnsben är ''Emma, ät inte gruset! uscha! Nej, inte i munnen. Fy!''
Hur kommer det sig då, trots att jag följde mammas uppmaningar om att inte äta sten och grus, att jag har gallan full? Det gör ont, fattar inte gallan det? Nej, tydligen inte. Lill-kroppen min är inte så speciellt smart, inte.
Nej, ingen fet mat, inte för mycket bröd och jadajada. (Enligt mig själv alltså, inte enligt doktorn). Bäst så.
Nu ska jag göra mig klar sen ska jag iväg och jobba.
Klicka på bilden. Lyssna. Njut.
Eller hur, Amanda?
Hur kommer det sig då, trots att jag följde mammas uppmaningar om att inte äta sten och grus, att jag har gallan full? Det gör ont, fattar inte gallan det? Nej, tydligen inte. Lill-kroppen min är inte så speciellt smart, inte.
Nej, ingen fet mat, inte för mycket bröd och jadajada. (Enligt mig själv alltså, inte enligt doktorn). Bäst så.
Nu ska jag göra mig klar sen ska jag iväg och jobba.
Klicka på bilden. Lyssna. Njut.
Eller hur, Amanda?
Post break-up sex
Så förbannat jävla underbart
Jag har fått en nytändning! Gällande allt. Livet, tiden, framtiden, kärleken.
Jag kommer klara det här. Jag kommer klara det här så jävla bra.
Fuck allt dåligt. Nu är det min tur. Jag har stått i kö längst. Backa!
Nu är damen på G hörni.
Nu ska jag fira mig själv, allt bra jag gjort och allt fantastiskt jag ska göra i framtiden med en film, sen ska jag sova.
Tack för att ni finns och stöttar mig. Det betyder, det ska ni veta.
#Spriderkärlekpåtwittervis
Jag kommer klara det här. Jag kommer klara det här så jävla bra.
Fuck allt dåligt. Nu är det min tur. Jag har stått i kö längst. Backa!
Nu är damen på G hörni.
Nu ska jag fira mig själv, allt bra jag gjort och allt fantastiskt jag ska göra i framtiden med en film, sen ska jag sova.
Tack för att ni finns och stöttar mig. Det betyder, det ska ni veta.
#Spriderkärlekpåtwittervis
Jag har drömmar
Visioner.
Jag ser och läser saker väldigt ofta. Saker som inspirerar mig. Saker som jag själv strävar efter och som andra lever ut. Men inte jag. Varför tar jag inte tag i det, tänker jag då? Lätt svarat. Jag vågar inte och jag orkar inte. Jag har mål som, enligt mig, är så långt borta att dom känns omöjliga att nå.
Jag har redan fantiserat ihop min drömlägenhet. Ett litet, småburrigt kök i vitt, träskåp över diskhon som man inte öppnar utan skjuter. Stora och rediga kaffekoppar, kanske av märket Rörstrand eller likanande. Stora tekoppar som, liksom här hemma, hänger under tehyllan.
Ett vardagsrum. En stor viktorians soffa, kanske röd eller turkos ska stå i centrum. Om möjligt matchande fotöljer och en fotpall. En persisk matta på golvet om soffan är röd. Annars en stor, fluffig vit. Mormors bröllopskista som bord och ett fruktfat där det alltid finns frukt.
Ett skrivbord ska stå i ett hörn och en bokhylla ska sitta ovanför sängen i sovrummet.
Jag måste börja köpa mer böcker.
Värmeljus ska jag ha. Något som doftar äpple och kanel. Även ljusstakar, helst i silver. Dom får stå i fönstren.
Stringhyllor på väggarna vill jag ha i vardagsrummet. Helst ek.
Det finns så mycket jag vill ha. Om 2 år är det mitt.
Skriv upp det.
Walking on a dream
Jag har redan fantiserat ihop min drömlägenhet. Ett litet, småburrigt kök i vitt, träskåp över diskhon som man inte öppnar utan skjuter. Stora och rediga kaffekoppar, kanske av märket Rörstrand eller likanande. Stora tekoppar som, liksom här hemma, hänger under tehyllan.
Ett vardagsrum. En stor viktorians soffa, kanske röd eller turkos ska stå i centrum. Om möjligt matchande fotöljer och en fotpall. En persisk matta på golvet om soffan är röd. Annars en stor, fluffig vit. Mormors bröllopskista som bord och ett fruktfat där det alltid finns frukt.
Ett skrivbord ska stå i ett hörn och en bokhylla ska sitta ovanför sängen i sovrummet.
Jag måste börja köpa mer böcker.
Värmeljus ska jag ha. Något som doftar äpple och kanel. Även ljusstakar, helst i silver. Dom får stå i fönstren.
Stringhyllor på väggarna vill jag ha i vardagsrummet. Helst ek.
Det finns så mycket jag vill ha. Om 2 år är det mitt.
Skriv upp det.
Walking on a dream
Saker jag saknar
Bastugatan 39
Jag saknar mitt vackra söder, min fina Therese och hennes mysiga lägenhet.
Där mår jag bra.
Popaganda 2010
Det är snart ett år sen. Ett år sen jag fick träffa en av mina (dåvarande) bästa vänner. Vad som hände efter är för jobbigt för att skriva om. Men jag hade en fantastisk tid där och jag tänker på det nästintill varje dag.
Dig
Visst saknar jag dig. Jag gör det, men du hade rätt. Det funkade inte, och jag är glad att jag insett det och slutat upp med mitt destruktiva och otroligt jobbiga beteende. Vi funkar bäst som vänner (om ens det), ingen tvekan om saken.
Jag saknar förmodligen känslan av att vara förälskad.
Jag saknar mitt vackra söder, min fina Therese och hennes mysiga lägenhet.
Där mår jag bra.
Popaganda 2010
Det är snart ett år sen. Ett år sen jag fick träffa en av mina (dåvarande) bästa vänner. Vad som hände efter är för jobbigt för att skriva om. Men jag hade en fantastisk tid där och jag tänker på det nästintill varje dag.
Dig
Visst saknar jag dig. Jag gör det, men du hade rätt. Det funkade inte, och jag är glad att jag insett det och slutat upp med mitt destruktiva och otroligt jobbiga beteende. Vi funkar bäst som vänner (om ens det), ingen tvekan om saken.
Jag saknar förmodligen känslan av att vara förälskad.
6 bra tips!
Vi tjejer måste hålla ihop, eller hur? (om det nu är någon kille som regelbundet läser min blogg, du är inkluderad i 'tjejer', bara mer girl-power att skriva TJEJER!)
Jag har kämpat med mig själv så länge jag kan minnas, och jag vill därför ge er några goda råd på vägen. Jag har förstått att många läser min blogg för inspiration, och det är även en inspiration för mig.
1.
Hitta rutiner i din tillvaro.
Rutiner är otroligt viktigt. Försök planera dina dagar, gör kanske en checklista på kvällen innan på vad du har tänkt göra. När man gjort allt på listan får man en liten kick, även om listan inte är så lång. Det i sin tur gör att man blir peppad på att fortsätta sådär. Jag har fått väldigt bra rutiner på senaste tiden, och det är tack vare att jag bestämmer dagen innan vad jag ska göra. Det kanske låter lite tråkigt, men just nu är det nödvändigt.
2.
Har du en dag då du känner att du är tjock, du är fualst i världen, du bara vill lägga dig ner i sängen för att slippa se dig själv, tänk ''jag ser likadan ut som igår''. Jag hade en sån dag igår. På kvällen åt jag ett äpple och det kändes som om magen svällde upp till dubbla storleken. Det är ju såklart inte så. Det är både fysiskt omöjligt och det är bara hjärnspöken. För mig funkar det inte att äta på kvällen egentligen. Jag vill gå och lägga mig när magen är helt tom, eftersom att jag sover som bäst då.
När du känner så, när du känner dig uppsvälld, ta ett glas citronvatten innan du går och lägger dig. Du lurar hjärnan att citronen förbränner det senaste du åt, eftersom att citron sätter igång matsmältningen.
3.
Har du redan gått ner märktvärt i vikt - spara några kläder som satt tight när du var som störst. Dom är perfekt att ta fram när du har en dålig dag. Prova dom och se vad du egentligen har åstakommit. Jag har några plagg, några jackor, byxor jag köpt under viktnedgången som nu är för stora, osv. Det funkar.
4.
Drick kaffe, vatten, grönt te och citronvatten. Det sätter igång matsmältningen. Även kiwi är bra, äpplen också. Det lurar också hjärnan och man slipper tankar på att man ser större ut. Jag börjar alltid min morgon med två koppar kaffe och avslutar dagen med ett glas citronvatten och en kopp grönt vaniljte.
5.
Ställ dig i spegeln. Stå där och granska dig själv i underkläder. Tänk på vad du ogillar och VARFÖR. Tänk sen på vad du gillar, där också varför. Vad kan du göra för att förbättra det du ser? Vad kan du göra för att bibehålla det du ser?
Tänk sen på att större delen av alla tjejer (och killar) står sådär. Du är inte ensam. Ingen är nöjd med allt, ingen trivs till hundra procent. Vi vanliga dödliga kan inte ta till operationer, så vi får göra det bästa av vad vi har. Nästan lika bra.
6.
Sista tipset är nästan det bästa! Det har jag kört på otroligt länge.
När jag inte är nöjd med något vill jag ha förändring. Kan man inte förändra det man är missnöjd med kan man fixa något annat. Något jag alltid har fixat är mitt hår. Löshår, färger, frisyrer osv.
Du får en förändring och en nytändning, vilket i sin tur resulterar i mer energi till att fortsätta mot ditt mål. Det kan även handla om nya kläder, en spabehandling, manikyr eller pedikyr, en resa. Vad som helst, det ska vara för dig. Du ska må bra efter att du gjort det för att det ska funka.
Jag har kämpat med mig själv så länge jag kan minnas, och jag vill därför ge er några goda råd på vägen. Jag har förstått att många läser min blogg för inspiration, och det är även en inspiration för mig.
1.
Hitta rutiner i din tillvaro.
Rutiner är otroligt viktigt. Försök planera dina dagar, gör kanske en checklista på kvällen innan på vad du har tänkt göra. När man gjort allt på listan får man en liten kick, även om listan inte är så lång. Det i sin tur gör att man blir peppad på att fortsätta sådär. Jag har fått väldigt bra rutiner på senaste tiden, och det är tack vare att jag bestämmer dagen innan vad jag ska göra. Det kanske låter lite tråkigt, men just nu är det nödvändigt.
2.
Har du en dag då du känner att du är tjock, du är fualst i världen, du bara vill lägga dig ner i sängen för att slippa se dig själv, tänk ''jag ser likadan ut som igår''. Jag hade en sån dag igår. På kvällen åt jag ett äpple och det kändes som om magen svällde upp till dubbla storleken. Det är ju såklart inte så. Det är både fysiskt omöjligt och det är bara hjärnspöken. För mig funkar det inte att äta på kvällen egentligen. Jag vill gå och lägga mig när magen är helt tom, eftersom att jag sover som bäst då.
När du känner så, när du känner dig uppsvälld, ta ett glas citronvatten innan du går och lägger dig. Du lurar hjärnan att citronen förbränner det senaste du åt, eftersom att citron sätter igång matsmältningen.
3.
Har du redan gått ner märktvärt i vikt - spara några kläder som satt tight när du var som störst. Dom är perfekt att ta fram när du har en dålig dag. Prova dom och se vad du egentligen har åstakommit. Jag har några plagg, några jackor, byxor jag köpt under viktnedgången som nu är för stora, osv. Det funkar.
4.
Drick kaffe, vatten, grönt te och citronvatten. Det sätter igång matsmältningen. Även kiwi är bra, äpplen också. Det lurar också hjärnan och man slipper tankar på att man ser större ut. Jag börjar alltid min morgon med två koppar kaffe och avslutar dagen med ett glas citronvatten och en kopp grönt vaniljte.
5.
Ställ dig i spegeln. Stå där och granska dig själv i underkläder. Tänk på vad du ogillar och VARFÖR. Tänk sen på vad du gillar, där också varför. Vad kan du göra för att förbättra det du ser? Vad kan du göra för att bibehålla det du ser?
Tänk sen på att större delen av alla tjejer (och killar) står sådär. Du är inte ensam. Ingen är nöjd med allt, ingen trivs till hundra procent. Vi vanliga dödliga kan inte ta till operationer, så vi får göra det bästa av vad vi har. Nästan lika bra.
6.
Sista tipset är nästan det bästa! Det har jag kört på otroligt länge.
När jag inte är nöjd med något vill jag ha förändring. Kan man inte förändra det man är missnöjd med kan man fixa något annat. Något jag alltid har fixat är mitt hår. Löshår, färger, frisyrer osv.
Du får en förändring och en nytändning, vilket i sin tur resulterar i mer energi till att fortsätta mot ditt mål. Det kan även handla om nya kläder, en spabehandling, manikyr eller pedikyr, en resa. Vad som helst, det ska vara för dig. Du ska må bra efter att du gjort det för att det ska funka.
Mamma, bara mamma.
Vad skulle jag vara utan denna kvinna, egentligen? vem skulle fråga mig när jag inte ler om jag är ledsen? Vem skulle skratta åt mina tråkiga skämt? Vem skulle köpa maten jag lagar? Vem skulle ge mig trygghet? Vem skulle älska mig ändlöst även om jag mördat någon?
Mamma, bara mamma.
Jag har en sån otroligt fin mamma. Hon är mer min vän än mamma. Vi kan prata och skratta, vi kan planera saker att göra ihop, och hon tycker det är konstigt. ''Men, du är ju snart 20! är det säkert att du vill umgås med din mamma?!'' Otroligt korkat av henne. Jag umgås gärna med min mamma. Mer än gärna. Hon är en sån otroligt varm människa. Hon är godhjärtad, på riktigt.
Hon har inte alltid haft det så lätt, våran familj på tre har inte alltid haft det så lätt p.g.a. henne. Men nu, nu mår hon bättre än någonsin. Hon strålar, och jag älskar att se henne så. Lycklig.
Jag skrev i ett inlägg lite längre ner att jag inte visste om jag kunde döda för en människa. Det kan jag. För mamma skulle jag döda, utan att blinka.
När jag var liten drömde jag att hon dog, jag minns den fortfarande även om det var 14-15 år sen. Jag vaknade med gråten i halsen, gick ner till mamma och utan ett ord fick jag lägga mig mellan henne och pappa, somna på hennes arm. Där sov jag en vecka, för jag ville vara säker på att hon var nära hela tiden. Att inget i drömmen skulle bli sant.
Min mamma förtjänar så mycket, och jag känner ibland att jag inte kan ge henne nog. Hon är så fantastisk. Ibland är jag bara medioker. Men jag försöker. Försöker varje dag för att hon ska tycka lika mycket om mig som jag tycker om henne.
Jag älskar dig, mamma.
Jag kommer alltid älska dig, och det kan ingenting ändra på. Inte ett jävla skit.
Mamma, bara mamma.
Jag har en sån otroligt fin mamma. Hon är mer min vän än mamma. Vi kan prata och skratta, vi kan planera saker att göra ihop, och hon tycker det är konstigt. ''Men, du är ju snart 20! är det säkert att du vill umgås med din mamma?!'' Otroligt korkat av henne. Jag umgås gärna med min mamma. Mer än gärna. Hon är en sån otroligt varm människa. Hon är godhjärtad, på riktigt.
Hon har inte alltid haft det så lätt, våran familj på tre har inte alltid haft det så lätt p.g.a. henne. Men nu, nu mår hon bättre än någonsin. Hon strålar, och jag älskar att se henne så. Lycklig.
Jag skrev i ett inlägg lite längre ner att jag inte visste om jag kunde döda för en människa. Det kan jag. För mamma skulle jag döda, utan att blinka.
När jag var liten drömde jag att hon dog, jag minns den fortfarande även om det var 14-15 år sen. Jag vaknade med gråten i halsen, gick ner till mamma och utan ett ord fick jag lägga mig mellan henne och pappa, somna på hennes arm. Där sov jag en vecka, för jag ville vara säker på att hon var nära hela tiden. Att inget i drömmen skulle bli sant.
Min mamma förtjänar så mycket, och jag känner ibland att jag inte kan ge henne nog. Hon är så fantastisk. Ibland är jag bara medioker. Men jag försöker. Försöker varje dag för att hon ska tycka lika mycket om mig som jag tycker om henne.
Jag älskar dig, mamma.
Jag kommer alltid älska dig, och det kan ingenting ändra på. Inte ett jävla skit.
Blir så sentimental och blödig
Hon sitter där på väggen. Världens finaste tjej. Jag sitter och lyssnar på den här låten, och mina tankar drar sig lite åt henne. Kanske inte stycket om att hon är mitt livs stora kärlek, men för henne skulle jag verkligen gå igenom eld och vatten.
Lyssna på låten och hitta din kärlek.
Lyssna på låten och hitta din kärlek.
Gjort lite nytta!
Jag kom ut idag och fick springa lite. Jag känner mig så otroligt rastlös om jag inte gjort någonting när jag går och lägger mig. Lite ångestladdat, lite skönt, lite vemodigt på samma gång, sådär.
Jag har iallafall burit ner massa saker till förrådet (bl.a. julgransfoten och julmattor?) duschat, tagit på mig lite extra fina kläder och sminkat mig. Då känner man sig mer peppad på livet, jag känner mig mer peppad på jobb och man får en egoboost (Blondinbellas lärling, nästa?!)
Jag kunde, såklart, inte slita mig från Cimons blogg, och jag är glad över det. Videon där han vaxar bröstet finns ute, och jag skrattade högt flera gånger. Utan att tänka på det. Inte för att jag ville att det skulle vara roligare än vad det egentligen var, utan det var jävligt jävla roligt! Titta.
Folk ringer på annonsen på jobbet, så min telefon går varm här hemma. Det är ju bra, jag känner mig viktig och vuxen som har en jobbtelefon, det är bara lite jobbigt när allt papper här hemma tar slut och jag måste använda gamla kvitton, gamla kuvert från räkningar och post-it-lappar för att få ner alla namn och nummer. Men jag antar att det är smällar man får ta om man ska få leka viktig ett tag? Ja, jag tror det.
Nu ska jag bara chilla, dricka vatten, röka, dricka kaffe, sen ska jag bort till Amanda på jobbet vid halv 4-4. Skutta dit i min jumpsuit ska jag, med kilklackar och kofta på. Kanske hatt idag också, det är ju soligt menar jag. Kommer vara så otroligt chic!
Jag har iallafall burit ner massa saker till förrådet (bl.a. julgransfoten och julmattor?) duschat, tagit på mig lite extra fina kläder och sminkat mig. Då känner man sig mer peppad på livet, jag känner mig mer peppad på jobb och man får en egoboost (Blondinbellas lärling, nästa?!)
Jag kunde, såklart, inte slita mig från Cimons blogg, och jag är glad över det. Videon där han vaxar bröstet finns ute, och jag skrattade högt flera gånger. Utan att tänka på det. Inte för att jag ville att det skulle vara roligare än vad det egentligen var, utan det var jävligt jävla roligt! Titta.
Folk ringer på annonsen på jobbet, så min telefon går varm här hemma. Det är ju bra, jag känner mig viktig och vuxen som har en jobbtelefon, det är bara lite jobbigt när allt papper här hemma tar slut och jag måste använda gamla kvitton, gamla kuvert från räkningar och post-it-lappar för att få ner alla namn och nummer. Men jag antar att det är smällar man får ta om man ska få leka viktig ett tag? Ja, jag tror det.
Nu ska jag bara chilla, dricka vatten, röka, dricka kaffe, sen ska jag bort till Amanda på jobbet vid halv 4-4. Skutta dit i min jumpsuit ska jag, med kilklackar och kofta på. Kanske hatt idag också, det är ju soligt menar jag. Kommer vara så otroligt chic!
Nu får det väl ändå vara nog?!
I tre veckor har den här mannen funnits på näthinnan. Till och från, dag som natt. Varför?!
Visst, han ser otroligt bra ut, och han insipirerar mig till att skriva om allt, så som jag gör. Men någon måtta måste det väl ändå finnas? Det är pinsamt. Jag är snart 20 och jag beter mig som en fjantig liten skolflicka när det kommer till denna man. Jag är inte den som blir kändiskåt. Skulle jag se honom på stan skulle jag förmodligen gå förbi (kanske undra varför jag inte berömde honom för att han skriver så fantastiskt) sen hade det varit nog med det.
Jag har iallafall kommit på anledningen. Min bortamatch som jag nämnt några gånger, ser ut EXAKT som karln i mörker, så på ett sätt känns det som om jag gång på gång har sex med just Cimon. Det är både läskigt och lite äckligt. Inte äckligt att ha sex med just Cimon kanske, men att dom är så lik varandra i mörker.
Men nu är det nog. Jag ska nog ta en paus från hans blogg, ta bort min Twitter, så jag kan glömma honom.
Still not inlove. Bara rätt irriterad.
Visst, han ser otroligt bra ut, och han insipirerar mig till att skriva om allt, så som jag gör. Men någon måtta måste det väl ändå finnas? Det är pinsamt. Jag är snart 20 och jag beter mig som en fjantig liten skolflicka när det kommer till denna man. Jag är inte den som blir kändiskåt. Skulle jag se honom på stan skulle jag förmodligen gå förbi (kanske undra varför jag inte berömde honom för att han skriver så fantastiskt) sen hade det varit nog med det.
Jag har iallafall kommit på anledningen. Min bortamatch som jag nämnt några gånger, ser ut EXAKT som karln i mörker, så på ett sätt känns det som om jag gång på gång har sex med just Cimon. Det är både läskigt och lite äckligt. Inte äckligt att ha sex med just Cimon kanske, men att dom är så lik varandra i mörker.
Men nu är det nog. Jag ska nog ta en paus från hans blogg, ta bort min Twitter, så jag kan glömma honom.
Still not inlove. Bara rätt irriterad.
Sagan om mig
Jag har satt mig tillrätta vid skrivbordet. Städat av det, tagit bort allt förutom datorn, kaffet och lampan. Jag skriver bäst då. När allt är på sin givna plats. Musiken är på lagom volym, men jag spelar inte den från datorn. Mobilen får vara källan, på andra sidan rummet vid mina högtalare. Det blir för mycket att tänka på om spotify ska vara igång. Den får stå och gå. Lugnt och stilla. På andra sidan rummet.
Jag vill berätta saker för er. Saker ni kanske vet, saker ni kanske inte vet. Jag vet bara inte vart jag ska börja.
Det finns så mycket men samtidigt så lite att berätta, för allting är så givet för mig. Jag kan mina sätt att vara, jag vet exakt hur jag tänker och oftast varför, jag vet varför jag reagerar som jag gör vid olika situationer, osv. Det vet inte många av er.
Jag är en väldigt osäker människa, även om det inte märks på mig. Jag är ofta rädd för att säga fel saker vid fel tillfälle. Det blir bättre med tiden, ju äldre jag blir men jag tror aldrig att det kommer att försvinna helt. Vissa är bara så. Födda med den där oron, eller så är kanske alla det. Bara det att vissa kanske inte erkänner det för sig själva och sina nära, och resten av omvärlden också för den delen.
Jag är väldigt kärleksfull. Jag vill att mina nära ska må bra, och skulle kunna gå långt för att se till att det är så. Det är ingen kliché. Jag skulle aldrig nu kunna säga ''Jag skulle döda för dig'', till en person. Dels för att jag inte har karaktär till det, dels för att jag är för snäll och dels för att jag inte vill ljuga. Jag skulle kunna göra mycket, kanske allt förutom att ljuga. Helst inte heller göra någon illa, men jag vet inte. Ingen har satt mig i situationen. Jag vet inte.
Jag har inga syskon. Det har i sin tur resulterat i att jag som barn, och även nu i äldre år har blivit och ÄR otroligt bortskämd. Jag har alltid fått det jag har velat ha, mer eller mindre utan tjat. Jag var nog ett väldigt besvärligt barn. Jag har alltid haft ett häftigt temprament. Även som barn. Jag har lite dåligt samvete över det nu, när jag ändå är 20 snart. När jag tänker tillbaka på vad mina föräldrar egentligen fick utstå med mig. Vad dom ibland får utstå även nu. Dom har dock fostrat mig bra. Jag kan skilja på rätt och fel, oftast. Jag vet hur man diskar, städar, tvättar, lagar mat, handlar. Jag vet att man inte ska sätta sig i okända mäns bilar och jag vet att man helst inte ska gå hem själv på kvällarna i storstäder. Sånt har jag fått lära mig, men på något underligt vis känner jag mig inte riktigt redo att bli vuxen. Inte än.
Jag har alltid varit blyg när det kommer till killar. Jag har aldrig sett mig själv som fin. Det fick jag lära mig på dagis. Jag blev kallad ful och tjock ofta. Så jag tog den rollen. Som den fula och tjocka tjejen. Det i sin tur ledde till att jag oftast har känt mig tafatt i manligt sällskap, ja, rent ut sagt malplacerad. Tankar som ''Vad finns det för baktanke med detta?'', ''Driver han med mig?'' och ''Vart är kameran och vart kan jag titta på detta sen?'' har jag tänkt otroligt många gånger. Jag blir ledsen nu när jag skriver det, för så ska inte en ung tjej behöva tänka, någonsin.
Jag har fått stå ut med mycket. Hårda ord, näst intill varje dag. Ja, jag har minnen alltifrån första klass till nionde klass. Det gör ont i mig. Sånt sitter kvar, så otroligt djupt. Det har fått mig att tro att ingen kan älska mig, på riktigt. Vänner och familj, visst. Men ingen kille.
Allt vände där. För ett halvår sen. Jag ville väl någonstans inte se mig själv som ett offer. Utan jag ville ta tag i mig själv. Ändra på mitt liv, ändra på allt. Ändra på allt som jag inte var nöjd med. De sista krafterna jag hade kvar i mig, den lilla gnutta jävlaranamma som fanns i mig eldade jag på, tog tag i mig själv.
Jag skrev en lista. På vad jag inte var nöjd med. Listan har jag inte kvar, för efter ett tag insåg jag bara att det är ett papper med ord. Allt finns inom mig. Men det var vikten. Det var mitt sätt att vara i vissa sammanhang, som jag nu i efterhand insett berodde på vikten. Kroppen. Allting. Dåligt självförtroende kallas det, och det är en större bov än man kan tro.
Den kan få dig att göra och säga saker som inte alltid är det bästa, och det har jag börjat tänka på. Ge kärlek istället för ironi och sarkasm, var vänlig istället för att vara skämtsam. Bjud på dig själv, visa dig själv. Folk uppskattar det. Visa vem du är, var inte rädd för det.
Vågar du visa dig själv, vågar personen du visar för visa sig själv och det kan vara början på något fint.
Jag har stöttepelare i mitt liv. En kille. En otroligt vänlig och snäll kille. Några flickor, några otroligt underbara flickor som betyder otroligt mycket för mig. Jag har min mamma och min pappa. Dom kommer jag vara evigt tacksam. Min moster och morbror. Mina tremänningar, Vega. Jag har så många runt om mig som bryr sig om mig, men det tog mig 19 år att förstå att dom verkligen fanns för mig.
Låt det inte ta så lång tid för dig. Se dig omkring. Ta reda på vilka som är dina riktiga vänner, behandla dom som familjemedlemmar. För dom är ju det.
Jag mår bra.
Jag vill berätta saker för er. Saker ni kanske vet, saker ni kanske inte vet. Jag vet bara inte vart jag ska börja.
Det finns så mycket men samtidigt så lite att berätta, för allting är så givet för mig. Jag kan mina sätt att vara, jag vet exakt hur jag tänker och oftast varför, jag vet varför jag reagerar som jag gör vid olika situationer, osv. Det vet inte många av er.
Jag är en väldigt osäker människa, även om det inte märks på mig. Jag är ofta rädd för att säga fel saker vid fel tillfälle. Det blir bättre med tiden, ju äldre jag blir men jag tror aldrig att det kommer att försvinna helt. Vissa är bara så. Födda med den där oron, eller så är kanske alla det. Bara det att vissa kanske inte erkänner det för sig själva och sina nära, och resten av omvärlden också för den delen.
Jag är väldigt kärleksfull. Jag vill att mina nära ska må bra, och skulle kunna gå långt för att se till att det är så. Det är ingen kliché. Jag skulle aldrig nu kunna säga ''Jag skulle döda för dig'', till en person. Dels för att jag inte har karaktär till det, dels för att jag är för snäll och dels för att jag inte vill ljuga. Jag skulle kunna göra mycket, kanske allt förutom att ljuga. Helst inte heller göra någon illa, men jag vet inte. Ingen har satt mig i situationen. Jag vet inte.
Jag har inga syskon. Det har i sin tur resulterat i att jag som barn, och även nu i äldre år har blivit och ÄR otroligt bortskämd. Jag har alltid fått det jag har velat ha, mer eller mindre utan tjat. Jag var nog ett väldigt besvärligt barn. Jag har alltid haft ett häftigt temprament. Även som barn. Jag har lite dåligt samvete över det nu, när jag ändå är 20 snart. När jag tänker tillbaka på vad mina föräldrar egentligen fick utstå med mig. Vad dom ibland får utstå även nu. Dom har dock fostrat mig bra. Jag kan skilja på rätt och fel, oftast. Jag vet hur man diskar, städar, tvättar, lagar mat, handlar. Jag vet att man inte ska sätta sig i okända mäns bilar och jag vet att man helst inte ska gå hem själv på kvällarna i storstäder. Sånt har jag fått lära mig, men på något underligt vis känner jag mig inte riktigt redo att bli vuxen. Inte än.
Jag har alltid varit blyg när det kommer till killar. Jag har aldrig sett mig själv som fin. Det fick jag lära mig på dagis. Jag blev kallad ful och tjock ofta. Så jag tog den rollen. Som den fula och tjocka tjejen. Det i sin tur ledde till att jag oftast har känt mig tafatt i manligt sällskap, ja, rent ut sagt malplacerad. Tankar som ''Vad finns det för baktanke med detta?'', ''Driver han med mig?'' och ''Vart är kameran och vart kan jag titta på detta sen?'' har jag tänkt otroligt många gånger. Jag blir ledsen nu när jag skriver det, för så ska inte en ung tjej behöva tänka, någonsin.
Jag har fått stå ut med mycket. Hårda ord, näst intill varje dag. Ja, jag har minnen alltifrån första klass till nionde klass. Det gör ont i mig. Sånt sitter kvar, så otroligt djupt. Det har fått mig att tro att ingen kan älska mig, på riktigt. Vänner och familj, visst. Men ingen kille.
Allt vände där. För ett halvår sen. Jag ville väl någonstans inte se mig själv som ett offer. Utan jag ville ta tag i mig själv. Ändra på mitt liv, ändra på allt. Ändra på allt som jag inte var nöjd med. De sista krafterna jag hade kvar i mig, den lilla gnutta jävlaranamma som fanns i mig eldade jag på, tog tag i mig själv.
Jag skrev en lista. På vad jag inte var nöjd med. Listan har jag inte kvar, för efter ett tag insåg jag bara att det är ett papper med ord. Allt finns inom mig. Men det var vikten. Det var mitt sätt att vara i vissa sammanhang, som jag nu i efterhand insett berodde på vikten. Kroppen. Allting. Dåligt självförtroende kallas det, och det är en större bov än man kan tro.
Den kan få dig att göra och säga saker som inte alltid är det bästa, och det har jag börjat tänka på. Ge kärlek istället för ironi och sarkasm, var vänlig istället för att vara skämtsam. Bjud på dig själv, visa dig själv. Folk uppskattar det. Visa vem du är, var inte rädd för det.
Vågar du visa dig själv, vågar personen du visar för visa sig själv och det kan vara början på något fint.
Jag har stöttepelare i mitt liv. En kille. En otroligt vänlig och snäll kille. Några flickor, några otroligt underbara flickor som betyder otroligt mycket för mig. Jag har min mamma och min pappa. Dom kommer jag vara evigt tacksam. Min moster och morbror. Mina tremänningar, Vega. Jag har så många runt om mig som bryr sig om mig, men det tog mig 19 år att förstå att dom verkligen fanns för mig.
Låt det inte ta så lång tid för dig. Se dig omkring. Ta reda på vilka som är dina riktiga vänner, behandla dom som familjemedlemmar. För dom är ju det.
Jag mår bra.
Love in mind
Neil Young är, enligt mig, både en alldeles för överskattad man samtidigt som han är otroligt underskattad. Alla vet vem han är om man säger hans namn, men sen då? En person som är totalt ointresserad när det kommer till musik kan förmodligen inte säga en enda låt han gjort, förklara vem han är, förklara hur han ser ut eller vad han egentligen sjunger om (till viss del är jag en av dom) men jag kan, till skillnad från dom, uppskatta hans musik. Jag kan uppskatta klangen i hans röst och jag kan uppskatta hans otroligt välskrivna och djupa texter.
Dom tar fram känslor i mig jag aldrig riktigt vågat ta fram och känna på igen. Glada minnen, hemska minnen, sorgsna minnen och farliga minnen. Dom har legat undangömda i mig otroligt länge, och jag har därför slagit bort tanken på Neil Young något år. Men idag kom han fram igen. Jag möttes av en känsla. Saknad. Vad jag saknar är fortfarande oklart, men något från mitt förflutna, något som jag tryckt bort. Som jag i studen kände var för hemskt för att ha så nära till hands.
Neil Young är en fin man. Men det är även min far, min farfar var en otroligt fin och vis man, min morbror är en fin man. Jag har många fina män omkring mig. Ingen mening med att sätta upp Neil och alla minnen på en pedistal. Min pedistal är speciell. Den är till för speciella personer. Månadens person, ungefär. En ny person, en månad i taget.
Jag bloggar väldigt mycket nu för tiden. Jag vet inte varför. Det är nog ett sätt för mig att få ner allt jag tänker på, så jag har någonstans att se vad det är jag egentligen tänker. Ibland har jag märkt att jag pratar i gåtor. Som små meningar som för er kan verka obegripliga. Dom är till för mig. Endast för mig. Men eftersom att jag försöker vara så öppen som det bara går, låter jag er ta del av det ändå. Ni får ta del av hela mig här. Det bara är så. Gränsen mellan personligt och privat är suddig för mig, vilket ni förmodligen redan erfarat. På ett sätt är det dåligt, på ett annat sätt bra.
Men det finns (fortfarande) så mycket ni inte vet om mig. Ni har ingen aning om vad som gömmer sig längst in i mig, och det kommer ni nog aldrig få veta, för så djupa saker har jag inte lärt mig att formulera skriftligt än.
Dom tar fram känslor i mig jag aldrig riktigt vågat ta fram och känna på igen. Glada minnen, hemska minnen, sorgsna minnen och farliga minnen. Dom har legat undangömda i mig otroligt länge, och jag har därför slagit bort tanken på Neil Young något år. Men idag kom han fram igen. Jag möttes av en känsla. Saknad. Vad jag saknar är fortfarande oklart, men något från mitt förflutna, något som jag tryckt bort. Som jag i studen kände var för hemskt för att ha så nära till hands.
Neil Young är en fin man. Men det är även min far, min farfar var en otroligt fin och vis man, min morbror är en fin man. Jag har många fina män omkring mig. Ingen mening med att sätta upp Neil och alla minnen på en pedistal. Min pedistal är speciell. Den är till för speciella personer. Månadens person, ungefär. En ny person, en månad i taget.
Jag bloggar väldigt mycket nu för tiden. Jag vet inte varför. Det är nog ett sätt för mig att få ner allt jag tänker på, så jag har någonstans att se vad det är jag egentligen tänker. Ibland har jag märkt att jag pratar i gåtor. Som små meningar som för er kan verka obegripliga. Dom är till för mig. Endast för mig. Men eftersom att jag försöker vara så öppen som det bara går, låter jag er ta del av det ändå. Ni får ta del av hela mig här. Det bara är så. Gränsen mellan personligt och privat är suddig för mig, vilket ni förmodligen redan erfarat. På ett sätt är det dåligt, på ett annat sätt bra.
Men det finns (fortfarande) så mycket ni inte vet om mig. Ni har ingen aning om vad som gömmer sig längst in i mig, och det kommer ni nog aldrig få veta, för så djupa saker har jag inte lärt mig att formulera skriftligt än.
Bilden är en länk. Lyssna, för det är fint.
Blood bank
Jag sitter och gråter. Tårarna bara rinner. Jag vet inte vad som händer?
Jag försöker vara organiserad, överallt. Jag försöker skriva ordentligt, jag försöker städa upp kaoset i mitt liv, utifrån och in. Men jag kommer inte in på djupet. Det är där jag vill städa. Storstäda mitt inre, bort med all skit. Rensa ut som en storstädning. Men jag kommer inte åt med sopen. Så skiten blir kvar. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag vet inte vad jag gör, någonsin. Jag bara flyter med i allt som händer, tappar kontrollen. Försöker glömma samtidigt som jag samtidigt försöker hålla fast vid allt, för om jag förlorar det jag har, står jag ensam och rädd som ett barn, som inte har ett piss.
Jag vill inte det här, samtidigt som jag vill det mer än allt. Jag orkar inte, samtidigt som jag vet att jag måste. För min egna skull. Jag vill ha en stabil grund att stå på, men jag vet inte hur jag ska skapa den. Jag vill ha något lyckligt att tänka på, men jag hittar det inte.
Jag önskar att jag var någon annan ibland. Någon utan problem, någon som har självförtroende nog varje dag till att tillåta sig själv må dåligt utan att falla ihop i gråt.
Det finns så mycket jag vill, men jag har ingen ork att ta tag i det, och det gör ont i mig. Enda in i märgen. Jag vill bara stanna tiden, andas, se vad jag egentligen har. Livet är som en karusell just nu, och jag vet inte vart jag stänger av den. Den går snabbare och snabbare för varje sekund och jag mår illa. Jag vill hoppa av.
Men att hoppa av livet, är samma som att inte leva alls, och det har aldrig varit ett alternativ. Det finns för mycket jag aldrig någonsin skulle kunna släppa, som finns här. Här och nu.
Jag kommer bara inte på vad det är just nu.
Jag försöker vara organiserad, överallt. Jag försöker skriva ordentligt, jag försöker städa upp kaoset i mitt liv, utifrån och in. Men jag kommer inte in på djupet. Det är där jag vill städa. Storstäda mitt inre, bort med all skit. Rensa ut som en storstädning. Men jag kommer inte åt med sopen. Så skiten blir kvar. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag vet inte vad jag gör, någonsin. Jag bara flyter med i allt som händer, tappar kontrollen. Försöker glömma samtidigt som jag samtidigt försöker hålla fast vid allt, för om jag förlorar det jag har, står jag ensam och rädd som ett barn, som inte har ett piss.
Jag vill inte det här, samtidigt som jag vill det mer än allt. Jag orkar inte, samtidigt som jag vet att jag måste. För min egna skull. Jag vill ha en stabil grund att stå på, men jag vet inte hur jag ska skapa den. Jag vill ha något lyckligt att tänka på, men jag hittar det inte.
Jag önskar att jag var någon annan ibland. Någon utan problem, någon som har självförtroende nog varje dag till att tillåta sig själv må dåligt utan att falla ihop i gråt.
Det finns så mycket jag vill, men jag har ingen ork att ta tag i det, och det gör ont i mig. Enda in i märgen. Jag vill bara stanna tiden, andas, se vad jag egentligen har. Livet är som en karusell just nu, och jag vet inte vart jag stänger av den. Den går snabbare och snabbare för varje sekund och jag mår illa. Jag vill hoppa av.
Men att hoppa av livet, är samma som att inte leva alls, och det har aldrig varit ett alternativ. Det finns för mycket jag aldrig någonsin skulle kunna släppa, som finns här. Här och nu.
Jag kommer bara inte på vad det är just nu.
organiserat kaos!
Jag har alltid varit lite av ett städfreak. Enda sen barnsben har jag gillat när det ser snyggt och prydligt ut runt omkring mig, så därför blir jag rädd och får ont i hjärtat när det ser ut sådär på mitt rum. Det är förfärligt.
Jag tog tag i det nyss. Nu skiner det här inne. Allt ligger på sin plats, sängen är bäddad, golvet är rent och jag njuter med en kopp kaffe, Arcade Fire & facebookchatt.
Det var meningen att jag skulle gå ut och springa, men regnet förstörde liksom det scenariot litegrann.
Hoppas på bättre väder ikväll.
Jag ska för övrigt laga så jäkla god mat till mamma idag!
Pestopasta med soltorkade tomater, färska tomater och lite annat gott. Kyckling till det. Tror ni hon blir glad? extatisk? förbluffad? tårfärdig? Det tror jag.
Organiserat kaos
warårå?!
Jobbet gick sjukt bra idag! 12 bok, 200 kr i bonus vilket resulterade i 470 kr, rakt av. Ner i fickan bara.
Jag vet inte vad mer jag ska skriva just idag. Mitt rum ser ut som ett bombnedslag och jag får seriöst panik. Så imorgon ska jag ställa klockan, gå upp och gå ut och gå, städa rummet, bära ner saker i källaren, städa lägenheten och sen kan jag pusta ut. Då ska jag även tvätta mitt hår, för det är otroligt äckligt just nu.
Har förövrigt konstaterat efter nogranna observationer och påfrestningar insett att ''Sköt om dig'' är världens fulaste uttryck. Bara därför kommer jag, inom en snar framtid börja använda mig utav det, för jag gör alltid som alla andra gör. Speciellt om det är något fult.
Bara en liten fotnot i detta otroligt meningslösa inlägg.
Nu ska jag tvätta bort sminket, sen ska jag titta på någon film.
Jag vet inte vad mer jag ska skriva just idag. Mitt rum ser ut som ett bombnedslag och jag får seriöst panik. Så imorgon ska jag ställa klockan, gå upp och gå ut och gå, städa rummet, bära ner saker i källaren, städa lägenheten och sen kan jag pusta ut. Då ska jag även tvätta mitt hår, för det är otroligt äckligt just nu.
Har förövrigt konstaterat efter nogranna observationer och påfrestningar insett att ''Sköt om dig'' är världens fulaste uttryck. Bara därför kommer jag, inom en snar framtid börja använda mig utav det, för jag gör alltid som alla andra gör. Speciellt om det är något fult.
Bara en liten fotnot i detta otroligt meningslösa inlägg.
Nu ska jag tvätta bort sminket, sen ska jag titta på någon film.
Godnatt mina fina fänz!
Emotionally unstable personality disorder
Ibland känner jag mig som två personer i en kropp. Hur är det möjligt att en del av mig kan må så otroligt bra hela tiden, medans den andra sidan verkligen mår sämst? Hur kan jag skratta och vara glad fastän någonting gnager i mig konstant?
Jag är alltid rädd. Rädd för att gå tillbaka till mina gamla vanor, äta som jag gjorde, gå upp i vikt igen. Jag är rädd för att släppa in personer. Rädd för att bli sårad. Rädd för att jag aldrig ska bli nöjd och bli sjuk, på riktigt.
Jag är glad. Glad över att jag har så fina vänner, som jag vet alltid finns för mig. Jag är glad över att jag lyckats med något.
Jag känner mig ostabil då och då. Som att jag när som helst skulle kunna lägga mig ner, vart jag än är, skrika, krampa, gråta. Bara för att gnagandet blir för mycket. Jag vill inte ha ångest över livsnödvändiga saker. Jag vill inte gå med tankar så som jag gör just nu. Det funkar inte för mig, och för första gången känner jag mig lite rädd för mig själv. Jag är rädd att jag aldrig riktigt ska passa in någonstans. Passa ihop med någon annan, rent utav?
Jag fokuserar. Blickar framåt. Tar en sak i taget. Med start imorgon. Det finns en sak jag måste reda ut.
Jag är alltid rädd. Rädd för att gå tillbaka till mina gamla vanor, äta som jag gjorde, gå upp i vikt igen. Jag är rädd för att släppa in personer. Rädd för att bli sårad. Rädd för att jag aldrig ska bli nöjd och bli sjuk, på riktigt.
Jag är glad. Glad över att jag har så fina vänner, som jag vet alltid finns för mig. Jag är glad över att jag lyckats med något.
Jag känner mig ostabil då och då. Som att jag när som helst skulle kunna lägga mig ner, vart jag än är, skrika, krampa, gråta. Bara för att gnagandet blir för mycket. Jag vill inte ha ångest över livsnödvändiga saker. Jag vill inte gå med tankar så som jag gör just nu. Det funkar inte för mig, och för första gången känner jag mig lite rädd för mig själv. Jag är rädd att jag aldrig riktigt ska passa in någonstans. Passa ihop med någon annan, rent utav?
Jag fokuserar. Blickar framåt. Tar en sak i taget. Med start imorgon. Det finns en sak jag måste reda ut.
Jag tvättar bort sminket, tar av mig håret, bäddar ner mig och inväntar the sweet sleep
Klockan är bara halv 11, men jag är jättetrött.
Jag lyssnar på lite Vaccines, ska snart slå på nyaste True Blood och sen somnar jag nog.
Jag ville väl bara säga godnatt här ifrån sängen.
Otroligt onödigt inlägg, varför skriver jag det ens?
NEJ, HEJ DÅ ALLI HOPA
tack för en jätterolig fest, Millan!
Det kommer bli mer bilder.
Jag orkar inte lägga in fler nu. Det finns på facebook om ni vill se mer!
Det var iallafall en grymt fin kväll med världens bästa personer. Vi hade frågeslinga, musicquiz och dansade till Fuldans. Millan är en legend, Ellie och jag återfann varandra och jag och Amanda växlade kärlek och drömmar.
Tack för att ni finns i mitt liv, mina tre fina flickor.
Nu ska jag inte göra speciellt mycket. Duschen får vänta tills imorgon, för jag orkar inte nu. Springa orkar jag inte heller göra, så jag gör det imorgon istället.
Något som är roligt också, är att jag ska få sköta annonssvar på jobbet medans min chef har semester. Alltså, dom som ringer in och söker jobb. Dom kommer att ringa mig. HUR roligt?!
Nej, jag har ett avsnitt av True Blood att titta på, en cigg att röka, en kopp med kaffe att dricka och ett antal sit-ups att göra.
Här kan jag ju inte sitta hela kvällen (eller?! hehe).
FRED UT
Jag orkar inte lägga in fler nu. Det finns på facebook om ni vill se mer!
Det var iallafall en grymt fin kväll med världens bästa personer. Vi hade frågeslinga, musicquiz och dansade till Fuldans. Millan är en legend, Ellie och jag återfann varandra och jag och Amanda växlade kärlek och drömmar.
Tack för att ni finns i mitt liv, mina tre fina flickor.
Nu ska jag inte göra speciellt mycket. Duschen får vänta tills imorgon, för jag orkar inte nu. Springa orkar jag inte heller göra, så jag gör det imorgon istället.
Något som är roligt också, är att jag ska få sköta annonssvar på jobbet medans min chef har semester. Alltså, dom som ringer in och söker jobb. Dom kommer att ringa mig. HUR roligt?!
Nej, jag har ett avsnitt av True Blood att titta på, en cigg att röka, en kopp med kaffe att dricka och ett antal sit-ups att göra.
Här kan jag ju inte sitta hela kvällen (eller?! hehe).
FRED UT
festa mera
fredag
Jag fick ett gallanfall inatt, inte så himla roligt. Norma och Dan fick komma och hämta mig för att ta mig in till stan, hem, jag fick ta en tablett, ta med mig medicinen och sen tillbaka till Millan vid halv fem inatt.
Värd bildtur.
Jag fick jättemycket kläder av Millan igår. Jättefina! Jag blev så glad.
Skönt att inte vara så tjock längre, då kan man få kläder från kompisar. Aldrig hänt förut. Men NU händer det minsann.
Ikväll ska vi grilla. Jag och Millan har lagt kött och kyckling i marinad, och till det blir det potatisgratäng/ris för mig. Sen ska jag dricka rosé. Det kommer bli en mysig och fin kväll.
Nu ska jag snart duscha. Skönt!
Hoppas ni får en lika fin kväll som jag tänker ha.
Kram!
en av dom viktigaste sakerna i hela mitt liv
Vega.
(press for soundtrack)
Jag älskar den här tjejen så mycket att det ibland gör ont i mig. Som på studenten, när jag såg hur stor hon blivit, bara sådär på en gång och jag hade missat det. Det gör ont i en. På riktigt. Hon är som en blandning mellan en lillasyster och ett syskonbarn. Den finaste lilla plutten i världen, och hon kommer alltid vara så otroligt älskad av mig. Hon kommer vara den där som jag skämmer bort, som jag kommer spontankrama såfort jag får chansen och smygtitta på medans hon sover (mer än jag redan gör nu) för den här tjejen är lycka för mig.
När hon sa Emma första gången smälte mitt hjärta. När hon sedan frivilligt satte sig i mitt knä kände jag tårarna i ögonvrån. Att hon vet vem jag är. Att hon tycker om mig lika mycket som jag tycker om henne.
Jag älskar henne helt enkelt. Det kommer aldrig finnas något jag inte skulle göra för henne.
Skulle hon ringa mig om 15 år, vara full och be mig komma och hämta henne skulle jag släppa allt, vart jag än är, åka och hämta henne. Ge henne ett glas vatten, bädda ner henne och låta henne sova, vart jag nu än bor. Även om det skulle vara i skåne.
(press for soundtrack)
Jag älskar den här tjejen så mycket att det ibland gör ont i mig. Som på studenten, när jag såg hur stor hon blivit, bara sådär på en gång och jag hade missat det. Det gör ont i en. På riktigt. Hon är som en blandning mellan en lillasyster och ett syskonbarn. Den finaste lilla plutten i världen, och hon kommer alltid vara så otroligt älskad av mig. Hon kommer vara den där som jag skämmer bort, som jag kommer spontankrama såfort jag får chansen och smygtitta på medans hon sover (mer än jag redan gör nu) för den här tjejen är lycka för mig.
När hon sa Emma första gången smälte mitt hjärta. När hon sedan frivilligt satte sig i mitt knä kände jag tårarna i ögonvrån. Att hon vet vem jag är. Att hon tycker om mig lika mycket som jag tycker om henne.
Jag älskar henne helt enkelt. Det kommer aldrig finnas något jag inte skulle göra för henne.
Skulle hon ringa mig om 15 år, vara full och be mig komma och hämta henne skulle jag släppa allt, vart jag än är, åka och hämta henne. Ge henne ett glas vatten, bädda ner henne och låta henne sova, vart jag nu än bor. Även om det skulle vara i skåne.
god kväll (eller inte god, kväll mer!)
Det blev inget av med herrn. Han var så trött.
Istället ligger jag här och funderar. På livet. På den här sommaren. På livet efter sommaren.
Jag har just nu Dublin att se fram emot. Och veckan hos pappa, det längtar jag så otroligt mycket efter.
Jag ska den här sommaren träna, må bra, röka, umgås med mina underbara vänner, festa och leva så länge pengarna räcker.
En sak till jag funderar på är fjortisar som förälskar sig i rocksångare? eller i Daniel Adams Ray? alla stora sångare. Jag förstår inte grejen. Sen älskar dom musiiiiiiiiiiiiik, när dom förmodligen bara lyssnat på två-tre låtar med själva bandet, sen memorerat namnet på sångaren (för det är ju sångaren man måste älska) och tjatar sönder karlns namn överallt där dom får tillfälle.
Bara en parentes i allt.
Jag ska iallafall snart gå och lägga mig. Jag har ställt klockan på 07.00 imorgon.
Då ska jag fixa mig, ta det lugnt, sen gå ner till stan och ta bussen ut till Specksta och min sockerläpp. Sen ska jag vara med henne hela dagen. Sen även äta middag med släkten där, och sen gå till Millan och sova där.
På fredag vankas det grillning och fest! helt OK enligt mig.
Godnatt!
Istället ligger jag här och funderar. På livet. På den här sommaren. På livet efter sommaren.
Jag har just nu Dublin att se fram emot. Och veckan hos pappa, det längtar jag så otroligt mycket efter.
Jag ska den här sommaren träna, må bra, röka, umgås med mina underbara vänner, festa och leva så länge pengarna räcker.
En sak till jag funderar på är fjortisar som förälskar sig i rocksångare? eller i Daniel Adams Ray? alla stora sångare. Jag förstår inte grejen. Sen älskar dom musiiiiiiiiiiiiik, när dom förmodligen bara lyssnat på två-tre låtar med själva bandet, sen memorerat namnet på sångaren (för det är ju sångaren man måste älska) och tjatar sönder karlns namn överallt där dom får tillfälle.
Bara en parentes i allt.
Jag ska iallafall snart gå och lägga mig. Jag har ställt klockan på 07.00 imorgon.
Då ska jag fixa mig, ta det lugnt, sen gå ner till stan och ta bussen ut till Specksta och min sockerläpp. Sen ska jag vara med henne hela dagen. Sen även äta middag med släkten där, och sen gå till Millan och sova där.
På fredag vankas det grillning och fest! helt OK enligt mig.
Godnatt!
god eftermiddag!
Jag har inte gjort allt jag skulle göra idag. SKÄMS på mig.
Jag har inte bakat bröd. Jag har dock varit ute och gått, gjort sit-ups och armhävningar och diskat.
Vi ska gå ner till stan kvart över fyra någongång, födelsedagspresent till Vega måste ju såklart inhandlas. Vad köper man till en musikgalen 2:åring som älskar Pippi och Arcade Fire?
Ingen aning. Lär väl bli ett pussel eller något.
Jag är lite nervös inför Harry Potter ikväll. Jag vill inte att det ska ta slut. 10 år. Det är helt sjukt.
Efter bion åker jag nog på jobbet en sväng och säger hej, sen väntar jag på krypterad där så får han hämta mig.
Jag har ingen inspiration till kläder, jag måste ha nya. Jättemycket. Det känns som om jag använder samma saker hela tiden. Antingen är sakerna för stora eller så är dom bara allmänt fula och ovärda att pryda min kropp. Rakt av.
Nej, nu ska jag ta en kopp kaffe, vänta på middag och sminka mig samt packa lill-väskan.
over och jävla ut!
Jag har inte bakat bröd. Jag har dock varit ute och gått, gjort sit-ups och armhävningar och diskat.
Vi ska gå ner till stan kvart över fyra någongång, födelsedagspresent till Vega måste ju såklart inhandlas. Vad köper man till en musikgalen 2:åring som älskar Pippi och Arcade Fire?
Ingen aning. Lär väl bli ett pussel eller något.
Jag är lite nervös inför Harry Potter ikväll. Jag vill inte att det ska ta slut. 10 år. Det är helt sjukt.
Efter bion åker jag nog på jobbet en sväng och säger hej, sen väntar jag på krypterad där så får han hämta mig.
Jag har ingen inspiration till kläder, jag måste ha nya. Jättemycket. Det känns som om jag använder samma saker hela tiden. Antingen är sakerna för stora eller så är dom bara allmänt fula och ovärda att pryda min kropp. Rakt av.
Nej, nu ska jag ta en kopp kaffe, vänta på middag och sminka mig samt packa lill-väskan.
over och jävla ut!
Någon jag inte tänk på!
Den här bloggen blir mer och mer inriktad på träning, hälsa, kost och viktnedgång.
Jag vet inte vilka ni är som läser det och tycker att det är intressant (jag hade tyckt att det varit intressant att läsa om, faktiskt) men om ni har frågor, funderingar eller bara vill veta mer får ni mer än gärna fråga, då vikt och hälsa har blivit ganska hypat på senaste tiden.
Vill ni ha tips på hur ni kommer igång? kost? träningstips?
Eller vill ni veta mer om mitt kärleksliv? vad jag gör på dagarna? vad jag har för framtidsplaner?
Jag skriver ju FÖR ER, ni måste ju få läsa om det ni vill.
Jag ger er allt ni vill ha. Kan öppna mig som en bok på bara några sekunder. Haha!
Klicka på bilden och lyssna på den bästa listan jag någonsin gjort
Jag vet inte vilka ni är som läser det och tycker att det är intressant (jag hade tyckt att det varit intressant att läsa om, faktiskt) men om ni har frågor, funderingar eller bara vill veta mer får ni mer än gärna fråga, då vikt och hälsa har blivit ganska hypat på senaste tiden.
Vill ni ha tips på hur ni kommer igång? kost? träningstips?
Eller vill ni veta mer om mitt kärleksliv? vad jag gör på dagarna? vad jag har för framtidsplaner?
Jag skriver ju FÖR ER, ni måste ju få läsa om det ni vill.
Jag ger er allt ni vill ha. Kan öppna mig som en bok på bara några sekunder. Haha!
Klicka på bilden och lyssna på den bästa listan jag någonsin gjort
Nu har jag väl visat mig från alla vinklar, va?
Det finns tusen sånahär bilder i min telefon. Roligt va? Det är typ tristessgörat nr. 1! Egobilder med ajfånen.
Vissa av dom är så fula att jag ser det faktum att jag får ligga regelbundet som ett under, haha.
Vissa av dom är så fula att jag ser det faktum att jag får ligga regelbundet som ett under, haha.
NU TILL VECKANS PLANERING!
(det har väl blivit lite av en rolig tradition, eller är det bara jag som tycker det?):
Onsdag:
Upp och gå en skön morgonpromenad
Diska
Förmodligen baka bröd
Förbereda mat tills fredag
Harry Potter med mamma!!
Sova hos *censur* (som han så sött vill bli kallad, jag tror t.o.m att han använde ordet krypterad vid ett tillfälle? wtf)
Torsdag:
Gå ner till stan och ta bussen ut till Specksta
VARA MED VEGA HELA DAAAAAAGEN!
Gå till Millan och sova hos henne
Fredag:
Dra med Millan ut på en promenad
Förbereda för 20-årsfest
Bli full!
Lördag:
Vara bakis
.... jobba
Söndag:
Jobb
(det har väl blivit lite av en rolig tradition, eller är det bara jag som tycker det?):
Onsdag:
Upp och gå en skön morgonpromenad
Diska
Förmodligen baka bröd
Förbereda mat tills fredag
Harry Potter med mamma!!
Sova hos *censur* (som han så sött vill bli kallad, jag tror t.o.m att han använde ordet krypterad vid ett tillfälle? wtf)
Torsdag:
Gå ner till stan och ta bussen ut till Specksta
VARA MED VEGA HELA DAAAAAAGEN!
Gå till Millan och sova hos henne
Fredag:
Dra med Millan ut på en promenad
Förbereda för 20-årsfest
Bli full!
Lördag:
Vara bakis
.... jobba
Söndag:
Jobb
Millan skrev precis:
''Åh, önskade att jag kunde skriva lika bra som dig och svampen fan.
''Åh, önskade att jag kunde skriva lika bra som dig och svampen fan.
orättvist.
ser så skönt ut att kunna skriva av sig som ni gör, med perfekta ord och meningar.''
Enligt mig själv skriver jag otroligt grötigt, men tydligen inte. Det känns fint att höra.
Nu ska jag försöka hålla mig ifrån att titta på nya True Blood-avsnittet, för det skulle vi tydligen se imorgon kväll.
Min mens är över, vem tror han att han lurar? Jag lär ju inte direkt tänka på Sookie och Eric direkt. Eller jo. Det kommer jag. Det är fan bättre än sex. Rakt av.
Enligt mig själv skriver jag otroligt grötigt, men tydligen inte. Det känns fint att höra.
Nu ska jag försöka hålla mig ifrån att titta på nya True Blood-avsnittet, för det skulle vi tydligen se imorgon kväll.
Min mens är över, vem tror han att han lurar? Jag lär ju inte direkt tänka på Sookie och Eric direkt. Eller jo. Det kommer jag. Det är fan bättre än sex. Rakt av.
till er som söker inspiration, motivation och pepp
Jag tänker nu ta tillfället i akt och tacka alla för att ni är så snälla och ger mig fina komplimanger angående min viktnedgång! Jag blir jätteglad och peppad på att fortsätta.
Just nu är jag inne i en liten dipp. Magen känns uppsvullen (det beror iofs på mensen) och när man kommer in i den spiralen känns allt fel. Man känner sig större än man någonsin varit och det enda man vill göra är att ligga under täcket så man slipper se skiten.
Det jag gör när jag får såna dippar är att kanske pröva något plagg som satt tight förut, titta mina mått osv. Då förstår man ju att det bara är hjärnspöken. Det som är dåligt är dock att hjärnspöken har så mycket makt över en. Jag vet ju att jag har gått ner i vikt. Sjukt mycket, och sjukt fort. Det är där mitt problem sitter. Det har gått så fort att jag inte har hunnit reflektera och förstå hur mycket det faktiskt är.
Man blir girig. Nu när jag inte sett skillnad på ett tag ser jag det som att jag börjar gå upp i vikt igen, och det suger. Det är en hemsk känsla. Men då är det bara att tänka framåt. Eller tänka tillbaka på hur jag åt och motionerade innan jag började med det här. Då känns det lite bättre. Det är en sån otrolig förändring, så ni kan inte förstå.
Jag ska iallafall visa mig för er nu. För jag känner att jag har mod och självförtroende nog att göra det.
När jag känner mig ful, tjock, äcklig eller whatever brukar jag vilja veta hur jag egentligen ser ut. Detta hade jag aldrig vågat göra förut. Men nu ska jag göra det, för jag har insett att folk är intresserade av min viktnedgång.
Jag vill även göra en lista på vad jag gillar och ogillar med mig själv, bild för bild.
Just nu är jag inne i en liten dipp. Magen känns uppsvullen (det beror iofs på mensen) och när man kommer in i den spiralen känns allt fel. Man känner sig större än man någonsin varit och det enda man vill göra är att ligga under täcket så man slipper se skiten.
Det jag gör när jag får såna dippar är att kanske pröva något plagg som satt tight förut, titta mina mått osv. Då förstår man ju att det bara är hjärnspöken. Det som är dåligt är dock att hjärnspöken har så mycket makt över en. Jag vet ju att jag har gått ner i vikt. Sjukt mycket, och sjukt fort. Det är där mitt problem sitter. Det har gått så fort att jag inte har hunnit reflektera och förstå hur mycket det faktiskt är.
Man blir girig. Nu när jag inte sett skillnad på ett tag ser jag det som att jag börjar gå upp i vikt igen, och det suger. Det är en hemsk känsla. Men då är det bara att tänka framåt. Eller tänka tillbaka på hur jag åt och motionerade innan jag började med det här. Då känns det lite bättre. Det är en sån otrolig förändring, så ni kan inte förstå.
Jag ska iallafall visa mig för er nu. För jag känner att jag har mod och självförtroende nog att göra det.
När jag känner mig ful, tjock, äcklig eller whatever brukar jag vilja veta hur jag egentligen ser ut. Detta hade jag aldrig vågat göra förut. Men nu ska jag göra det, för jag har insett att folk är intresserade av min viktnedgång.
Jag vill även göra en lista på vad jag gillar och ogillar med mig själv, bild för bild.
- Jag gillar inte mina armar ibland. Dom är väldigt muskulösa, dock mindre nu än innan.
+ Jag gillar midjan
- Jag gillar inte att brösten har blivit mindre
+ Jag gillar mellanrummet mellan låren, samt att man ser konturerna av revbenen
- Jag gillar såklart inte magen, det känns dock inte lika jobbigt längre vilket är skönt
+ Jag gillar att låren ser relativt smala ut
- Armen här igen
+ Om man tittar riktigt noga ser man vaga konturer av magmusklr
Höfterna gillar jag, samt midjan här igen
Innan jag avslutar vill jag tacka en speciell person. Det är Millan.
Tack för att du finns där och förstår allt det jag håller på med just nu. Det är ett sjukt bra stöd att veta att du känner exakt som jag ibland. Att vi delar det här, du och jag. Att vi på något sett har gått igenom och går igenom detta tillsammans. Det är som en klippa som jag kan luta mig emot.
Jag hoppas att ni andra finner inspiration genom mig, så som jag funnit den genom andra personer i min närhet (t.ex. Anja & Millan).
Alla ni fina tjejer, jag ber er. Fall inte för skönhetsidealen. Modeindustrin. Size0. Det är ett seriöst skämt.
Visst, tjejer ser ut sådär. Men vem skulle ni helst se ut som? en mager Lindsay Lohan eller en kurvig Beyoncé?
Allt är ju såklart upp till var och en. Bara man mår bra med sig själv och sin kropp och att kroppen i sig mår bra.
Jag vill bara uppmuntra er. Uppmuntra er till att vara nöjda med er själva. Lär er älska er själva. Det är det svåraste man kan lära sig, för man hittar alltid fel. Jag har problem med det, jag ska inte låta som någon som älskar sig själv mer än allt, men jag jobbar med det varje dag. Försöker ta fram det fina med mig själv. Jag är på god väg, men jag måste fortfarande få in i min skalle att det kommer ta tid. Samma med viktnedgången. Med träningen. Med allt. Tid är guld, men nu känner jag att det är värt det.
Förstår ni?
Älska er själva, för om inte ni gör det, hur ska någon annan kunna göra det?
PUSS
Över och OUT
/Coach Emma (lol hehe)
+ Om man tittar riktigt noga ser man vaga konturer av magmusklr
Höfterna gillar jag, samt midjan här igen
Innan jag avslutar vill jag tacka en speciell person. Det är Millan.
Tack för att du finns där och förstår allt det jag håller på med just nu. Det är ett sjukt bra stöd att veta att du känner exakt som jag ibland. Att vi delar det här, du och jag. Att vi på något sett har gått igenom och går igenom detta tillsammans. Det är som en klippa som jag kan luta mig emot.
Jag hoppas att ni andra finner inspiration genom mig, så som jag funnit den genom andra personer i min närhet (t.ex. Anja & Millan).
Alla ni fina tjejer, jag ber er. Fall inte för skönhetsidealen. Modeindustrin. Size0. Det är ett seriöst skämt.
Visst, tjejer ser ut sådär. Men vem skulle ni helst se ut som? en mager Lindsay Lohan eller en kurvig Beyoncé?
Allt är ju såklart upp till var och en. Bara man mår bra med sig själv och sin kropp och att kroppen i sig mår bra.
Jag vill bara uppmuntra er. Uppmuntra er till att vara nöjda med er själva. Lär er älska er själva. Det är det svåraste man kan lära sig, för man hittar alltid fel. Jag har problem med det, jag ska inte låta som någon som älskar sig själv mer än allt, men jag jobbar med det varje dag. Försöker ta fram det fina med mig själv. Jag är på god väg, men jag måste fortfarande få in i min skalle att det kommer ta tid. Samma med viktnedgången. Med träningen. Med allt. Tid är guld, men nu känner jag att det är värt det.
Förstår ni?
Älska er själva, för om inte ni gör det, hur ska någon annan kunna göra det?
PUSS
Över och OUT
/Coach Emma (lol hehe)
Du bidrar till konstig stämning
Igår var en bra dag! jag fick träffa pappa, leka kock och äta sjukt god mat (som jag själv gjort i ett riktigt kockkök!) och blev erbjuden en veckas jobb andra veckan i augusti till att börja med. Cashen rullar in som dom ska.
Idag hade jag ställt klockan på 8 för att jag skulle kunna snooza, jag vaknar istället kvart i tio. Då gick jag ut direkt på en morgonpromenad runt haga, och nu har jag kommit hem och ätit standarsfrullen bestående av mammas äckligt goda bröd, en kopp kaffe och en cigg.
Idag har jag lite att göra. Jag ska städa här hemma, dammsuga och sånt där, sen ska jag duscha, bädda rent i sängen och sen ska jag till skönsmon och klippa Fridas lillasyster. Gulligt att hon bad mig.
Ikväll kanske jag åker till bortamatchen och tittar på nya True Blood. Skönt att jag inte jobbar, känns konstigt. Jag försöker alltid jobba bort allt i början på veckan, denna vecka jobbar jag istället lördag och söndag. Det kommer bli intressant att se hur roligt det är att jobba bakis. Fezt hos Millapilla som fyllt 20 på fredag. Kommer bli fett, tror jag allt!
Jag fick förresten mens igår? varför? Den ska komma den 20e som de senaste två åren? På ett sätt är det skönt för då vet man ju att man inte är preggo som jag gått och nojjat över. Men ändå? Inte coolt. Jag gillar inte när rutiner förändras, speciellt inte menstraditionen.
Mensen har iallafall resulterat i en mensmage och jag trivs VERKLIGEN inte. Innan jag kom på vad det var trodde jag att det bara var en vanlig mage, så jag gjorde innan dagen var slut igår över 200 sit-ups. Haha! I ren desperation, alltså. Sen kom jag på att det inte förbränner fett, utan bygger upp magmusklerna, vilket i sin tur resulterar i att magen blir STÖRRE snarare än mindre.
Dock har mina magmusker börjat visa sig, i vaga konturer bara, men ÄNDÅ. Det känns ju hyffsat bra.
Nej, nu ska jag dricka upp kaffet och sätta igång med allt jag ska göra.
Idag hade jag ställt klockan på 8 för att jag skulle kunna snooza, jag vaknar istället kvart i tio. Då gick jag ut direkt på en morgonpromenad runt haga, och nu har jag kommit hem och ätit standarsfrullen bestående av mammas äckligt goda bröd, en kopp kaffe och en cigg.
Idag har jag lite att göra. Jag ska städa här hemma, dammsuga och sånt där, sen ska jag duscha, bädda rent i sängen och sen ska jag till skönsmon och klippa Fridas lillasyster. Gulligt att hon bad mig.
Ikväll kanske jag åker till bortamatchen och tittar på nya True Blood. Skönt att jag inte jobbar, känns konstigt. Jag försöker alltid jobba bort allt i början på veckan, denna vecka jobbar jag istället lördag och söndag. Det kommer bli intressant att se hur roligt det är att jobba bakis. Fezt hos Millapilla som fyllt 20 på fredag. Kommer bli fett, tror jag allt!
Jag fick förresten mens igår? varför? Den ska komma den 20e som de senaste två åren? På ett sätt är det skönt för då vet man ju att man inte är preggo som jag gått och nojjat över. Men ändå? Inte coolt. Jag gillar inte när rutiner förändras, speciellt inte menstraditionen.
Mensen har iallafall resulterat i en mensmage och jag trivs VERKLIGEN inte. Innan jag kom på vad det var trodde jag att det bara var en vanlig mage, så jag gjorde innan dagen var slut igår över 200 sit-ups. Haha! I ren desperation, alltså. Sen kom jag på att det inte förbränner fett, utan bygger upp magmusklerna, vilket i sin tur resulterar i att magen blir STÖRRE snarare än mindre.
Dock har mina magmusker börjat visa sig, i vaga konturer bara, men ÄNDÅ. Det känns ju hyffsat bra.
Nej, nu ska jag dricka upp kaffet och sätta igång med allt jag ska göra.
Vad ska NI göra idag?
Puss, fina.
över och out
Puss, fina.
över och out
alla checkar hennes lårparti när hon går förbi
Stockholmssyndromet är kung.
Dagen var så otroligt jävla fin och mysig! druckit öl, ätit en massa god mat och vägt mig. Har härmed (tror jag, jävla våg?!) gått ner 30 kg. Jag säger det, eftersom att vågen visade det första gången.
Nu ska jag väga mig om en månad igen.
Imorgon åker jag till pappa, ska bli så fint att träffa honom igen.
Vi åker runt 06.30 så jag ska gå och duscha nu, sen film och sova. Somnade efter middagen idag, en sväng bara, men dock.
Jag uppdaterar mer på måndag! Imorgon kommer jag inte hinna. Blir en heldag.
överrrr och ut.
Lårparti
Dagen var så otroligt jävla fin och mysig! druckit öl, ätit en massa god mat och vägt mig. Har härmed (tror jag, jävla våg?!) gått ner 30 kg. Jag säger det, eftersom att vågen visade det första gången.
Nu ska jag väga mig om en månad igen.
Imorgon åker jag till pappa, ska bli så fint att träffa honom igen.
Vi åker runt 06.30 så jag ska gå och duscha nu, sen film och sova. Somnade efter middagen idag, en sväng bara, men dock.
Jag uppdaterar mer på måndag! Imorgon kommer jag inte hinna. Blir en heldag.
överrrr och ut.
Lårparti
kan alla sluta säga att jag är snygg NURÅ?!??!????!!!!!!!!!!
... FÖR SÅHÄR SER JAG UT UTAN PS OCH SMINK!!!!!!
Nä, men seriöst. Jag känner att jag är självsäker nog för att kunna bjuda på dessa. Jag försökte få till en riktigt ful bild, såhär nära kom jag.
NU ska jag slå igång filmen. På riktigt. Utan att ljuga.
Nä, men seriöst. Jag känner att jag är självsäker nog för att kunna bjuda på dessa. Jag försökte få till en riktigt ful bild, såhär nära kom jag.
NU ska jag slå igång filmen. På riktigt. Utan att ljuga.
fredag
ÄNTLIGEN ÄR JAG LEDIG!
Nu förstår jag hur alla vuxna känner sig på fredagar, när dom har helgen och ledigheten framför sig. FETT skönt.
Har jobbat hela veckan, så jag är lagom trött och slut nu.
Jag ska faktiskt snart gå och lägga mig, kanske slå på en film och somna något vaggad. Sämst att sova själv dock, saknar sällskapet. Men, man kan inte få allt här i världen!
Inatt kommer Carro hit. Hon tar med sig Moa, dock kommer jag inte få träffa dom så länge, eftersom att jag ska upp imorgon. Men jag ska nog överraska dom med frukost och så ska Carro få sin present! Hon blir nog glad.
Imorgon ska jag, mamma, mammas moster och hennes man ut till Skatan. Det är någon form av... fiskmarknad? Det fanns iallafall allt gott man kan tänka sig, vilket är perfekt för mig som ääälskar fisk mer än all annan mat, typ. Speciellt lax och alla former av öring, osv.
Efter att vi har varit där ska vi hem till dom och äta mat, och om jag inte är döende trött ska jag hänga utanför GF och njuta av Maggio ett tag, sen ta en promenad hem.
Det låter väl som en fin dag? Jag laddar t.o.m kameran. Den dåliga. Fula. Lilla. Jag känner att jag är halv utan kamera och det där är det enda jag har just nu, vilket suger. Men det får duga tills jag har jobbat hos pappa och har råd och köpa en ny.
Jag ska även bli blond. Jag beställer löshår från Rapunzel när lönen kommer, och det ska bli sååå skönt med 60 cm hår, ny färg, en klippning och sommarfräsht hår. Jag är less på att vara mörk. Think I can pull the blonde of now. Lookin' good enough.
Nej, nu blir det I taket lyser stjärnorna. Sen sova tills min böna ringer!
Imorgon ska jag (om jag hinner) svara på lite frågor. Roligt va? hu-hu.
Godnatt!
Nu förstår jag hur alla vuxna känner sig på fredagar, när dom har helgen och ledigheten framför sig. FETT skönt.
Har jobbat hela veckan, så jag är lagom trött och slut nu.
Jag ska faktiskt snart gå och lägga mig, kanske slå på en film och somna något vaggad. Sämst att sova själv dock, saknar sällskapet. Men, man kan inte få allt här i världen!
Inatt kommer Carro hit. Hon tar med sig Moa, dock kommer jag inte få träffa dom så länge, eftersom att jag ska upp imorgon. Men jag ska nog överraska dom med frukost och så ska Carro få sin present! Hon blir nog glad.
Imorgon ska jag, mamma, mammas moster och hennes man ut till Skatan. Det är någon form av... fiskmarknad? Det fanns iallafall allt gott man kan tänka sig, vilket är perfekt för mig som ääälskar fisk mer än all annan mat, typ. Speciellt lax och alla former av öring, osv.
Efter att vi har varit där ska vi hem till dom och äta mat, och om jag inte är döende trött ska jag hänga utanför GF och njuta av Maggio ett tag, sen ta en promenad hem.
Det låter väl som en fin dag? Jag laddar t.o.m kameran. Den dåliga. Fula. Lilla. Jag känner att jag är halv utan kamera och det där är det enda jag har just nu, vilket suger. Men det får duga tills jag har jobbat hos pappa och har råd och köpa en ny.
Jag ska även bli blond. Jag beställer löshår från Rapunzel när lönen kommer, och det ska bli sååå skönt med 60 cm hår, ny färg, en klippning och sommarfräsht hår. Jag är less på att vara mörk. Think I can pull the blonde of now. Lookin' good enough.
Nej, nu blir det I taket lyser stjärnorna. Sen sova tills min böna ringer!
Imorgon ska jag (om jag hinner) svara på lite frågor. Roligt va? hu-hu.
Godnatt!
vad hände igår?
Vi sa att vi skulle ta det lugnt, men jag vet faktiskt inte vad som hände.
Vi drack lite vin, åkte ner till gatufesten, drack lite öl, drog runt, träffade folk, hamnade i ett tält, drack cider, hamnade på memento, drack öl och SHOTS?! varför shots?! jag tål inte koncentrerad sprit. Bussarna gick inte, så såklart fick jag ringa mamma, ängeln som hon är kom hon och hämta mig. Jag däckade.
Jag ska inte ens tala om hur min hals (av någon anledning?!) och huvud mår idag.
Såhär såg det ut:
Vi drack lite vin, åkte ner till gatufesten, drack lite öl, drog runt, träffade folk, hamnade i ett tält, drack cider, hamnade på memento, drack öl och SHOTS?! varför shots?! jag tål inte koncentrerad sprit. Bussarna gick inte, så såklart fick jag ringa mamma, ängeln som hon är kom hon och hämta mig. Jag däckade.
Jag ska inte ens tala om hur min hals (av någon anledning?!) och huvud mår idag.
Såhär såg det ut:
Dagens bakislåt är:
Över och jävligt mycket ut
köööng dag!
Kollade in GF med Millan, Amanda & Henrik nu på dagen.
Ska dra på jobbet, sen hem och svida om sen invadera öltälten! Kung kväll.
I can feeel it in ma bones.
Peppar med denna....... pinsamt
Ska dra på jobbet, sen hem och svida om sen invadera öltälten! Kung kväll.
I can feeel it in ma bones.
Peppar med denna....... pinsamt
Första frååågan, perfekt innan jag ska ner på stan. Jag behöver skriva av mig lite. Vi kör!
''Din viktnedgång, träningen, hur mycket du vägt före och nu (om du vill säga det) och vad som fick dig att inspireras till att gå ner i vikt! Måste säga att du är superduktig :)''
Först och främst: Tack. Tack som fan, (egentligen till alla som säger att jag är duktig osv) det känns skitbra.
Okej, din fråga.
Det kanske är bäst att först ta vad som inspirerade mig?
Jag har alltid varit stor. Större än alla mina vänner, och jag har aldrig riktigt tänkt på det förrän jag började i 6:an då alla bytte skola till en skola i Matfors. Man träffade nya vänner, nya ovänner och de dåliga orden blev fler än de snälla. Jag var mobbad, till och från. Jag var fortfarande en av dom ''coola'', fast jag var den töntiga och tjocka. De flesta undrade nog vad jag gjorde med dom jag hängde med, egentligen.
Jag klarade mig igenom tiden, dock. Den var rätt chill.
När jag började på gymnasiet var alla bäst, alla var så snälla och det där beteendet hade växt bort. Någonstans tänkte jag alltid att jag måste gå ner i vikt, men jag sköt på det, hela tiden. Jag tänkte att - men på måndag, osv.
När alla mina vänner sen skaffade pojkvänner, hade sex osv hade jag ingenting. Jag började fundera på varför och tillslut slog det mig ju. Trivs jag inte med mig själv och tycker att jag är snygg (ofta iallafall), varför skulle någon kille göra det? Det var första väckarklockan, som jag tyvärr inte lyssnade på.
När studenten började närma sig fick jag panik. Skulle jag behöva se ut som en flodhäst i en alldeles för tight klänning? Aldrig.
Det var då jag bestämde mig. Nu eller aldrig. Jag och min bästa vän skrev en lista. Hur vi skulle äta, hur vi skulle träna, våra mål osv. Jag tror det gick bättre för mig än för henne, eftersom att jag var och är större än henne.
Jag trodde inte att det skulle funka. Men det gjorde det. I början var det svårt. Det här har jag inte skrivit ut förut, men jag svälte mig i början, kicken av det var enorm och jag tror det är den jag har saknat i mina tidigare försök. Jag mår dock bra nu och äter riktigt! Det är inget jag rekomenderar eftersom att jag svimmat osv. Aldrig roligt när man förstår att kroppen inte mår bra pga en själv (ja, jag röker jag vet hehe).
Jag började med det här i början på februari. Då vägde jag 106 kg. Nu väger jag 78 kg. 28 kg, alltså.
Jag har två mål kvar att nå. Det första är 70 kg, det vill jag ha nått innan jag åker till Dublin i oktober. Då ska jag faktiskt unna mig en pizza, eftersom att jag inte ätit något onyttigt sen jag började. Det jag sen vill väga är 66 kg. Då är jag nöjd.
Träningen då?
Jag har på mammas bedjan chillat lite med träningen för hon tycker att min viktnedgång går för fort, men jag är ute och går och joggar (mest för kondition men även för muskler och förbränning), sen tränar jag bara hemma. Sit-ups, armhävningar osv. Det funkar för mig.
En till sak jag ska tilllägga som inspiration är Blondinbella. Lite konstigt, kanske. Men hon har verkligen inspirerat mig och visat att, även med kurvor kan du vara så sjukt_jävla_snygg och jävligt feirce.
Hoppas du fick svar på dina frågor och liiiite mer!
Tack än en gång.
KRAM!
brist på inspiration
Fick jag välja skulle min blogg vara lika intressant och ambitiös som Blondinbellas. Jag skulle skriva om min löjrom, mitt tidningssläpp och mina nya underbart fina klänningar. Det kan jag tyvärr inte, jag har ingen tidning, jag har absolut inte råd med löjrom och jag klär bara i min svarta långklänning från HM.
Men har ni något ni vill att jag ska skriva om?
OM ni fick välja en sak var som ni vill att jag ska skriva om?
Alltså, inte föralltid, utan kanske en ny sak varje gång, så jag har lite att gå på?
Det kan vara allt från sex och kärlek till drömmar och förväntningar, till träning och hälsa.
Snälla, hjälp mig ur torkan!!!!!!!!!
Men har ni något ni vill att jag ska skriva om?
OM ni fick välja en sak var som ni vill att jag ska skriva om?
Alltså, inte föralltid, utan kanske en ny sak varje gång, så jag har lite att gå på?
Det kan vara allt från sex och kärlek till drömmar och förväntningar, till träning och hälsa.
Snälla, hjälp mig ur torkan!!!!!!!!!
fred ut
titta på mig när jag dansar (eller pratar om sex)
Nu, såhär tio minuter innan jag sluter mig i kvällsrutinen med Bones och kaffe i soffan tänker jag prata om världens bästa ämne. Sex.
Jag har fått höra att min blogg är bra just för att jag är så öppen med allt. Men så är jag. Mest bara för att jag kan nu. Det tog ett tag innan jag blev av med oskulden, jag var betydligt mycket äldre än vad folk tydligen tror. Inatt fick jag en gissning på 13, vilket enligt mig var helt absurt. Hur vågar 13-åringar ens röra varandra? leker man inte med Barbies fortfarande när man är 13?
Sex är bra. För allt egentligen. Du tränar kroppen, du utsöndrar endorfiner, du blir piggare, gladare och allt känns bäst. Nu några kvällar har jag haft grymt sex. Vilket är roligt för mig, för om man jämnför med mina tidigare sexkamrater har det absolut inte varit lika bra.
Jag tror grejen med sex är att du måste vara så sjukt trygg i dig själv, du måste våga ta för dig och låta någon komma nära för att det ska kunna vara skönt. Du måste våga peka, stöna, säga till om något är fel osv. Det är svårt för vissa. Sjukt svårt. Det har jag varit med om.
Så ett tips till er, tjejer (och killar, om några läser min blogg)!
Ta för er, av bara fan. Varför ska ni ha sex om det inte är skönt?
Sex och en efterföljande orgasm är det bästa, någonsin. Om du sedan har legat med någon du trivs med och du får njuta av efter-sex-snack blir det dubbelt så bra. Lägg till att skeda när ni ska sova och allt är perfekt.
En till SJUKT viktig sak, som så jävla många skiter i är kondomer. Visst, det är plastigt, visst, det skaver ibland, visst, det kanske inte känns som sex på riktigt. Men vet ni? Ångesten man slipper, och väntan på UM när man måste hämta ett piller är så sjukt skön att slippa.
KRAM!
/ Er sexcoach Emma
Jag har fått höra att min blogg är bra just för att jag är så öppen med allt. Men så är jag. Mest bara för att jag kan nu. Det tog ett tag innan jag blev av med oskulden, jag var betydligt mycket äldre än vad folk tydligen tror. Inatt fick jag en gissning på 13, vilket enligt mig var helt absurt. Hur vågar 13-åringar ens röra varandra? leker man inte med Barbies fortfarande när man är 13?
Sex är bra. För allt egentligen. Du tränar kroppen, du utsöndrar endorfiner, du blir piggare, gladare och allt känns bäst. Nu några kvällar har jag haft grymt sex. Vilket är roligt för mig, för om man jämnför med mina tidigare sexkamrater har det absolut inte varit lika bra.
Jag tror grejen med sex är att du måste vara så sjukt trygg i dig själv, du måste våga ta för dig och låta någon komma nära för att det ska kunna vara skönt. Du måste våga peka, stöna, säga till om något är fel osv. Det är svårt för vissa. Sjukt svårt. Det har jag varit med om.
Så ett tips till er, tjejer (och killar, om några läser min blogg)!
Ta för er, av bara fan. Varför ska ni ha sex om det inte är skönt?
Sex och en efterföljande orgasm är det bästa, någonsin. Om du sedan har legat med någon du trivs med och du får njuta av efter-sex-snack blir det dubbelt så bra. Lägg till att skeda när ni ska sova och allt är perfekt.
En till SJUKT viktig sak, som så jävla många skiter i är kondomer. Visst, det är plastigt, visst, det skaver ibland, visst, det kanske inte känns som sex på riktigt. Men vet ni? Ångesten man slipper, och väntan på UM när man måste hämta ett piller är så sjukt skön att slippa.
KRAM!
/ Er sexcoach Emma
tisdag
Jag sov inte hemma inatt, så min natt och morgon var otroligt mysig.
Jag åkte hem vid 12, då jag ställde mig i duschen och sen lagade jag mat. Det ser förjävla gott ut!
Jag ska äta kyckling. Till ska jag äta en avocado, tomater och oliver. Jag älskar att äta nyttigt.
Vid kvart över 4 ska jag bege mig mot jobbet.
Det är chill med kurs, dom är så rädda och man känner en otrolig makt när man kan göra vad man vill med dom, EGENTLIGEN. Dock gör vi ju inte det! Men det är trevligt. Vissa verkar ju passa bättre än andra, liksom.
Ikväll ska jag hem. Sen ska jag damsuga mitt rum och sånt där tråkigt.
Jag åkte hem vid 12, då jag ställde mig i duschen och sen lagade jag mat. Det ser förjävla gott ut!
Jag ska äta kyckling. Till ska jag äta en avocado, tomater och oliver. Jag älskar att äta nyttigt.
Vid kvart över 4 ska jag bege mig mot jobbet.
Det är chill med kurs, dom är så rädda och man känner en otrolig makt när man kan göra vad man vill med dom, EGENTLIGEN. Dock gör vi ju inte det! Men det är trevligt. Vissa verkar ju passa bättre än andra, liksom.
Ikväll ska jag hem. Sen ska jag damsuga mitt rum och sånt där tråkigt.
måndag
Dagen var helt okej.
Jag hade tid på ungdomsmottagningen 13.30 så jag var där, fick ett magiskt piller och bokade tid för att sätta in en spiral. Den 4 augusti fick jag den. Det betyder att jag måste bli bästa vän med kondomer tills dess, vilket jag inte gillar.
Sen drog jag på jobbet. Jag och Madde höll kurs idag, det gick bra. Två killar har börjat, det blir intressant!
Imorgon är det också kurs, sen på onsdag och då ska jag ut med Amanda, så det peppar jag sönder.
Jag och Oskar satt och vänskapstestade varandras musik förut, så jag gjorde en lista med saker vi båda är big fans of.
Jag hade tid på ungdomsmottagningen 13.30 så jag var där, fick ett magiskt piller och bokade tid för att sätta in en spiral. Den 4 augusti fick jag den. Det betyder att jag måste bli bästa vän med kondomer tills dess, vilket jag inte gillar.
Sen drog jag på jobbet. Jag och Madde höll kurs idag, det gick bra. Två killar har börjat, det blir intressant!
Imorgon är det också kurs, sen på onsdag och då ska jag ut med Amanda, så det peppar jag sönder.
Jag och Oskar satt och vänskapstestade varandras musik förut, så jag gjorde en lista med saker vi båda är big fans of.
Köpte även en tröja idag. Den ser lite ut som ett tält, men jag älskar den. Så jävla luftig och skön, den var värd pengarna.
Nu ska jag dricka kaffe och titta på True Blood.
Ha det fint, fina!
Nu ska jag dricka kaffe och titta på True Blood.
Ha det fint, fina!
herregud!
Det har gått två timmar sen jag vaknade och en del av mig är redan stressad över den kommande veckan.
Som alltid, när det är mycket på palletten ska jag skriva ett litet veckoschema, mest för min egna skull.
Som alltid, när det är mycket på palletten ska jag skriva ett litet veckoschema, mest för min egna skull.
Måndag:
Ungdomsmottagningen
Hålla kurs på jobbet
Tisdag:
Kurs
Onsdag:
Kurs
Ut med Amanda
Torsdag:
Jobb
Fredag:
Jobb
Lördag:
Carro kommer hit
Söndag:
Öppen för förslag
ROLIGT!
Ungdomsmottagningen
Hålla kurs på jobbet
Tisdag:
Kurs
Onsdag:
Kurs
Ut med Amanda
Torsdag:
Jobb
Fredag:
Jobb
Lördag:
Carro kommer hit
Söndag:
Öppen för förslag
ROLIGT!
Det är dock en rätt chill vecka. Skönt med pengar, skönt med inte mer än två dagar bok och skönt med gatufestvecka. Det är första gången jag inte går på gatufesten vilket känns jävligt skumt, men jag överlever. Dock är det sinnessjukt bra artister i år, så lite kommer det svida. Att t.ex. missa Maggio och Adams-Ray. Men det kommer fler chanser. Jag måste jobba, spara pengar osv. Lätt värt i slutändan.
över och ut
på jobbet
Jag sitter just nu på jobbet och peppar upp mina små sparvar som jag undervisat nu i tre dagar!
Dom är så himla nervösa, det är så sött. Dom ska börja ringa nu, vilket är lite roligt.
Imorgon håller jag en till kurs tre dagar. Måndag, tisdag och onsdag. Den håller jag med Madde. Sen jobbar jag torsdag och fredag och sen på lördag kommer Carro till mig och sover hos mig med Moa. Då ska hon få sin studentpresent, woho!
När jag kommer hem ska jag äta middag med min älskade mamma, sen ska jag ta en promenad till Ingrid och titta på film och mysa! Det ska bli kung.
Jag och Ingrid i vintras, söta
bortamatch vs hemmamatch
Jag har delade meningar om det.
Det är såklart skönare att vakna hemma, man har sina saker, man kan duscha, man kan slänga ut killen om man skulle vilja det.
jag hade dock en sjukt mysig bortamatch inatt, och jag vill inte åka hem på ett sätt.
Hade jag inte varit tvungen att jobba hade jag nog stannat ett tag. SÅ mysigt var det.
Nåväl, gårdagen var så himla lyckad! enligt mig. Hoppas att Amanda hade det trevligt också.
Vi började på Svenssons och drack ett glas vin, sen gick vi till Invito. Det var över alla förväntningar. Jag träffade äntligen min kära Hanapee som jag har velat göra x antal år nu.
Det är såklart skönare att vakna hemma, man har sina saker, man kan duscha, man kan slänga ut killen om man skulle vilja det.
jag hade dock en sjukt mysig bortamatch inatt, och jag vill inte åka hem på ett sätt.
Hade jag inte varit tvungen att jobba hade jag nog stannat ett tag. SÅ mysigt var det.
Nåväl, gårdagen var så himla lyckad! enligt mig. Hoppas att Amanda hade det trevligt också.
Vi började på Svenssons och drack ett glas vin, sen gick vi till Invito. Det var över alla förväntningar. Jag träffade äntligen min kära Hanapee som jag har velat göra x antal år nu.
Vi var på Invito ett tag, sen drog vi en sväng till Irish där vi träffade Anna och Mia. Drack en öl (jag gillar inte ens öl?!) och sen drog vi tillbaka till Invito där Johan, Pauna och två kompisar till dom var.
Sen kom **** (;);););););););););););)) och vi chillade där med honom ett tag.
Vi drog hem runt 2, myste sönder och vaknade till liv runt tolv idag då jag åkte hem.
Lyssnade på Lonley Island, myste och myste. Rökte, myste och myste.
Jag och Amanda ringde även Oskar igår. Så jävla fint att höra hans röst. Han var full, full som en kastrull och jag har minnen av att jag även pratade med Wreede och skämde ut mig. Ska bli så roligt att träffa honom i Dublin :):):) fyfan.
Nu ska jag snart dra iväg till jobbet.
När jag kommer hem ikväll ska jag nog hitta på något, men jag vet inte. Jag vill titta på en film.
Trött är jag inte, mest bara lite halvseg, det är nog pga värmen.
Jag bjuder såklart på lite bilder och sådär, ni vet det vanliga.
Chillar lite
typ best friends??!!
Min kära Amanda
Sen kom **** (;);););););););););););)) och vi chillade där med honom ett tag.
Vi drog hem runt 2, myste sönder och vaknade till liv runt tolv idag då jag åkte hem.
Lyssnade på Lonley Island, myste och myste. Rökte, myste och myste.
Jag och Amanda ringde även Oskar igår. Så jävla fint att höra hans röst. Han var full, full som en kastrull och jag har minnen av att jag även pratade med Wreede och skämde ut mig. Ska bli så roligt att träffa honom i Dublin :):):) fyfan.
Nu ska jag snart dra iväg till jobbet.
När jag kommer hem ikväll ska jag nog hitta på något, men jag vet inte. Jag vill titta på en film.
Trött är jag inte, mest bara lite halvseg, det är nog pga värmen.
Jag bjuder såklart på lite bilder och sådär, ni vet det vanliga.
Chillar lite
typ best friends??!!
Min kära Amanda
10 saker till som du inte visste om mig:
1. Jag kan inte vara hemma utan att ha musik igång. Jag kan inte gå ut och gå utan musik i öronen. Jag måste lyssna på musik jämt, annars får jag huvudvärk. Den enda gången jag MÅSTE ha det tyst är när jag ska sova. Aldrig annars.
2. Jag har simmat i 8 år.
3. Jag har ett Chanel Body Shimmer.
4. Jag använder löshår, och utan löshåret ser jag ut som en uppstoppad pudelpojke.
5. Jag är väldigt oförsiktig när det gäller sex då jag inte äter ppiller och aldrig använder kondom, vilket i sin tur har resulterat i några ångestattacker genom åren. Jag har dock aldrig varit smittad med något, och aldrig varit med barn.
6. Jag hittade precis bra musik.
7. Jag köper fortfarande skivor.
8. Jag ska snart tatuera mig för andra gången.
9. Jag saknar min fula Olympus-kamera.
10. Den enda bloggen jag följer på riktigt, respekterar och inspireras av är Blondinbellas.
Roligt va? snart vet ni allt om mig.
Nu ska jag duscha för jag har varit ute och joggat, sen ska jag till jobbet, sen kommer Amanda hit och då ska vi dricka vin, sen ska vi ut.
HEYZZZ!
2. Jag har simmat i 8 år.
3. Jag har ett Chanel Body Shimmer.
4. Jag använder löshår, och utan löshåret ser jag ut som en uppstoppad pudelpojke.
5. Jag är väldigt oförsiktig när det gäller sex då jag inte äter ppiller och aldrig använder kondom, vilket i sin tur har resulterat i några ångestattacker genom åren. Jag har dock aldrig varit smittad med något, och aldrig varit med barn.
6. Jag hittade precis bra musik.
7. Jag köper fortfarande skivor.
8. Jag ska snart tatuera mig för andra gången.
9. Jag saknar min fula Olympus-kamera.
10. Den enda bloggen jag följer på riktigt, respekterar och inspireras av är Blondinbellas.
Roligt va? snart vet ni allt om mig.
Nu ska jag duscha för jag har varit ute och joggat, sen ska jag till jobbet, sen kommer Amanda hit och då ska vi dricka vin, sen ska vi ut.
HEYZZZ!
tio saker du inte visste om mig:
1. Jag har aldrig haft ett förhållande som har varat seriöst över två månader.
2. Jag uppfattas som otroligt dryg, då jag blir nervös i okända personers sällskap.
3. Jag har vägt över 100 kg. Det gör jag som tur är inte nu. Jag är betydligt mycket mindre, lättare, välmående, nyttigare och mer vältränad i skrivandets stund, men det har varit hårt.
4. Jag har köpt min iphone på avbetalning och betalar en ränta på 15% varje månad, vilket svider.
5. Jag är otroligt rädd för kärlek, och tror starkt att jag aldrig någonsin kommer kunna släppa in någon till hundra procent.
6. Det finns bara en person i hela världen som jag vågar berätta allt för.
7. Jag hatar att bli så full att jag spyr.
8. Jag tror på andar.
9. Jag har jättesvårt att vara vän med killar dels för att killar alltid har mobbat mig och dels eftersom att jag blir dryg, konstig, irriterande och jobbig. Kanske just p.g.a. det.
10. Min musiksmak är halvt förstörd efter studenten, med låtar som Fest i hela huset, Om sanningen ska fram, Party Rock Anthem osv.
Rolig information va?
2. Jag uppfattas som otroligt dryg, då jag blir nervös i okända personers sällskap.
3. Jag har vägt över 100 kg. Det gör jag som tur är inte nu. Jag är betydligt mycket mindre, lättare, välmående, nyttigare och mer vältränad i skrivandets stund, men det har varit hårt.
4. Jag har köpt min iphone på avbetalning och betalar en ränta på 15% varje månad, vilket svider.
5. Jag är otroligt rädd för kärlek, och tror starkt att jag aldrig någonsin kommer kunna släppa in någon till hundra procent.
6. Det finns bara en person i hela världen som jag vågar berätta allt för.
7. Jag hatar att bli så full att jag spyr.
8. Jag tror på andar.
9. Jag har jättesvårt att vara vän med killar dels för att killar alltid har mobbat mig och dels eftersom att jag blir dryg, konstig, irriterande och jobbig. Kanske just p.g.a. det.
10. Min musiksmak är halvt förstörd efter studenten, med låtar som Fest i hela huset, Om sanningen ska fram, Party Rock Anthem osv.
Rolig information va?
NU ÄR DET FAN GODNATT!
sov fint, ni fina.
Imorgon är det fest med Amanda.
JÄÄÄVLIGT EFTERLÄNGTAT.
sov fint, ni fina.
Imorgon är det fest med Amanda.
JÄÄÄVLIGT EFTERLÄNGTAT.
pop the glock
Jag är så sjukt jäkla trött.
Klövsjötrippen blev inställd och jag får inte träffa pappa, sämst.
Jag ska istället hålla i kursen på jobbet, vilket efter 6 timmar kommer ge mig 500 kr. Perfekt.
Imorgon kväll ska jag dricka vin med Amanda och förhoppningsvis Millan. Vi peppade det iallafall.
Pojken kanske kommer hit inatt och myser med mig. Sånt gillar jag.
Nä, nu ska jag tvätta bort sminket, sen gå och lägga mig. Jag är så dödligt trött. trött. trött. trött.
Det känns som om jag har saker att göra hela tiden, men har jag det egentligen? Jag har aldrig något att göra.
På söndag ska jag till Ingrid och titta på film samt äta fruktsallad, gott. Gott. Gott.
Nej, jag börjar babbla igen.
Jag säger godnatt nu.
Fred ut
Klövsjötrippen blev inställd och jag får inte träffa pappa, sämst.
Jag ska istället hålla i kursen på jobbet, vilket efter 6 timmar kommer ge mig 500 kr. Perfekt.
Imorgon kväll ska jag dricka vin med Amanda och förhoppningsvis Millan. Vi peppade det iallafall.
Pojken kanske kommer hit inatt och myser med mig. Sånt gillar jag.
Nä, nu ska jag tvätta bort sminket, sen gå och lägga mig. Jag är så dödligt trött. trött. trött. trött.
Det känns som om jag har saker att göra hela tiden, men har jag det egentligen? Jag har aldrig något att göra.
På söndag ska jag till Ingrid och titta på film samt äta fruktsallad, gott. Gott. Gott.
Nej, jag börjar babbla igen.
Jag säger godnatt nu.
Fred ut
Som ni ser, fräsh
